Bild: Depositphotos
Texten baseras på en nyhet från Uppsala universitet

Läs mer om vårt innehåll.

Hur har det gått för personer som föddes med extremt låg födelsevikt? En ny svensk studie visar att de flesta lever självständiga liv med arbete och relationer när de kommit upp i sena 20-årsåldern. Samtidigt är det något färre som flyttat hemifrån, etablerat sig på arbetsmarknaden eller haft en kärleksrelation jämfört med personer som fötts efter fullgången graviditet.

Framsteg inom neonatalvården har gjort att betydligt fler barn som föds med extremt låg födelsevikt överlever i dag. Samtidigt innebär en för tidig födsel en ökad risk för hälsoproblem som kan påverka individen långt upp i vuxen ålder.

I en ny nationell studie har forskare vid Uppsala universitet undersökt hur väl för tidigt födda personer senare lyckas etablera sig i vuxenlivet. De har utvärderat vuxenblivandet utifrån sex markörer: självständigt boende, sysselsättning och utbildning, romantiska relationer, vänskapsrelationer och föräldraskap.

− Vi kan se att de allra flesta unga vuxna som fötts med extremt låg födelsevikt lever självständiga liv med sysselsättning och relationer. Samtidigt kan övergången till vuxenlivet innebära större utmaningar, särskilt för dem med funktionsnedsättningar och för dem som fötts vid de lägsta graviditetsveckorna, säger Maria Heyman, barnläkare och doktorand.

Enkätstudie med för tidigt födda

I studien ingick 201 personer som föddes i Sverige mellan april 1990 och mars 1992 med en födelsevikt på högst 1 000 gram. De fick svara på enkäter när de var 26–29 år gamla. Deras enkätsvar jämfördes sedan med svar från 327 personer som fötts efter fullgången graviditet.

Resultaten visar att de flesta som fötts för tidigt hade etablerat sig väl i vuxenlivet, men att det också fanns skillnader mellan grupperna:

  • 91 procent hade ett självständigt boende, jämfört med 97 procent i kontrollgruppen
  • 85 procent hade en sysselsättning, jämfört med 93 procent i kontrollgruppen
  • 80 procent hade någon gång haft en romantisk relation, jämfört med 88 procent i kontrollgruppen

Däremot sågs inga skillnader mellan grupperna när det gällde att ha fullföljt gymnasieutbildning, ha nära vänner eller ha blivit förälder.

Kan behöva stöd även efter barndomen

Tidigare studier av samma forskargrupp har visat att personer som föds med extremt låg födelsevikt har en ökad risk för både fysisk och psykisk sjukdom. Det var anledningen till att man nu ville undersöka hur det gick för dem att etablera sig i vuxenlivet.

När forskarna nu analyserade resultaten i olika undergrupper såg de att skillnaderna mellan grupperna var mindre bland personer utan funktionsnedsättningar. Bland dem som fötts allra tidigast, i graviditetsvecka 23–25, var skillnaderna däremot större.

− Våra resultat visar att behovet av stöd inte nödvändigtvis upphör när den medicinska uppföljningen i barndomen avslutas, säger Maria Heyman.

Vetenskaplig artikel:

Transition to adulthood among young adults born with extremely low birth weight: a Swedish national cohort study, ADC Fetal & Neonatal.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera