Nyfödd mot förälders hud.
Bild: Unsplash
Texten baseras på en nyhet från Örebro universitet

Känguruvård minskar sannolikt risken för dödsfall och allvarliga infektioner bland för tidigt födda barn. Det visar en ny forskningsöversikt som stärker det vetenskapliga stödet för metoden.

Kängurumetoden innebär att nyfödda barn får ligga hud mot hud på en förälders bröst. En forskningsöversikt har gått igenom 49 studier med sammanlagt över 7 700 för tidigt födda barn eller barn med låg födelsevikt. I studierna jämfördes känguruvård med konventionell neonatalvård.

– Känguruvården har funnits i flera decennier, men den här översikten omfattar dubbelt så många studier som vår senaste uppdatering och stärker därför det vetenskapliga stödet för metoden, säger Emma Olsson, forskare i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.

– Det mest anmärkningsvärda resultatet är den minskade dödligheten bland några av de mest utsatta nyfödda barnen, säger Emma Olsson.

Känguruvården minskar sannolikt även risken för sjukhusförvärvade infektioner och sepsis. Den kan också öka andelen barn som enbart ammas och minska förekomsten av hypotermi, det vill säga nedkylning.

Troligen störst effekt i låginkomstländer

Känguruvård utvecklades först som en billig vårdmetod i miljöer med begränsade resurser, men används i dag över hela världen. Resultaten tyder på att fördelarna kan vara särskilt stora i låg- och medelinkomstländer, där merparten av studierna har genomförts.

Forskningsöversikten visar att känguruvård minskade dödligheten i alla typer av vårdmiljöer, men det vetenskapliga stödet var något lägre i höginkomstländer. En möjlig förklaring är att metodens effekt är svårare att mäta när barnen redan får högspecialiserad neonatalvård.

Oklart hur länge metoden behöver användas

WHO rekommenderar i sina nuvarande riktlinjer minst åtta timmars känguruvård per dygn och uppmuntrar till så långvarig hud mot hud-kontakt som möjligt.

Forskningsöversikten visar dock att det vetenskapliga underlaget inte räcker för att avgöra om längre vårdperioder ger större effekt eller exakt hur mycket känguruvård som krävs för bästa möjliga resultat.

– Det vi fortfarande inte vet med säkerhet är hur mycket som är tillräckligt, om mer alltid är bättre och hur metoden bäst ska användas i olika vårdmiljöer, säger Roger Soll, forskare vid University of Vermont i USA.

Föräldrar och barn i centrum

Enligt forskarna handlar känguruvård inte enbart om hudkontakt. Det handlar också om att organisera vården så att föräldrar och barn kan vara tillsammans.

– Det är en vårdmetod som sätter föräldrarna i centrum för barnets behandling och som ofta kräver att sjukhusen tänker om kring hur neonatalvården organiseras, säger Roger Soll.

Forskarna menar att framtida studier bör undersöka när känguruvård fungerar bäst, vilka barn som har störst nytta av metoden och hur den kan införas i olika vårdsystem. Ytterligare en fråga är om resultaten varierar beroende på när behandlingen påbörjas och hur länge den pågår.

Vetenskaplig artikel:

Kangaroo mother care to reduce morbidity and mortality in low birthweight infants, Cochrane Library.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera