Att en ort får tågtrafik leder till en tydlig befolkningsökning, men det kan också föra med sig mer arbetslöshet. Det visar en studie som undersökt effekter av nya tågstationer i Sverige.
Forskare vid Lunds tekniska högskola och K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektiv mobilitet, har undersökt vad som hänt under en tjugoårsperiod i 44 svenska samhällen som fick tågtrafik på 1990-talet. Resultaten har jämförts med liknande orter som inte fick tågtrafik. Syftet var att se om tågen påverkar var människor väljer att bo och om inkomster, utbildningsnivå och arbetslöshet förändras när en ort får järnvägstrafik.
Fler flyttade till tågorter
Resultaten visar att befolkningen ökade med omkring 20 procent på orter som fick tågtrafik. Samtidigt ökade andelen invånare med eftergymnasial utbildning med knappt sex procent. Men arbetslösheten ökade också, med omkring tre procent. Forskarna såg däremot ingen tydlig effekt på genomsnittlig inkomst eller produktivitet.
– Tågstationerna driver alltså en omfördelning av befolkningen inom en region, så att fler flyttar till orterna med tåg från dem utan tåg. Men det finns inga tecken på att det leder till en ökad produktivitet på totalen, säger Carl-William Palmqvist, forskare vid Lunds tekniska högskola och på K2, i ett pressmeddelande.
Liknande grupper på orterna
I stort sett blev det också ”mer av samma” på orterna. Områden med redan höga inkomster lockade till sig fler nya invånare med höga inkomster. På orter med lägre inkomster var det i stället främst personer med lägre inkomster som flyttade in när stationerna öppnade.
Befolkningsökningen var samtidigt relativt större på orterna med lägre inkomster än på de rikare. Det var inte särskilt överraskande för forskarna, men skillnaden var ändå ganska stor.
Enligt Carl-William Palmqvist kan resultaten vara relevanta för regioner och kommuner som överväger att öppna fler stationer för lokal och regional tågtrafik. De kan också vara av intresse för Trafikverket när nya stationer ska planeras och samfinansieras.
– Frågorna kan bli särskilt viktiga och komma i ett nytt ljus när vi går in i en period med minskande befolkning på grund av låga födslotal och låg invandring, säger han.
– Regionförstoring har varit och är fortfarande en stark trend och vision i Sverige, och vi hoppas att bidra med relevant kunskap, så att den sker på ett bra sätt.
Motstridiga effekter
Samtidigt som tågstationerna alltså var förknippade med en tydlig och varaktig befolkningsökning och högre totala förvärvsinkomster, syntes också mer komplexa socioekonomiska förändringar.
– Å ena sidan tyder resultaten på en något högre utbildningsgrad på orter som får tågtrafik, men också på en något högre arbetslöshet. Effekterna är lite motstridiga, men det handlar sannolikt om olika personer och delvis olika orter. Storleken på hur mycket befolkningen ökar med varierar också ganska kraftigt, särskilt om man jämför orter med olika inkomstnivå, säger Carl-William Palmqvist.
Vetenskaplig artikel:
The socioeconomic impact of train stations: evidence from a 20-year study in Sweden, Transportation Research Part A: Policy and Practice.
