Bortom det ”dåliga” kolesterolet: Nya ledtrådar till risken för hjärtsjukdom

Trots att det så kallade dåliga kolesterolet har sjunkit till en hälsosam nivå kan risken för hjärtsjukdom finnas kvar. Nu har forskare lyckats kartlägga biologiska processer som de tror bidrar till den kvarstående risken. Resultaten banar väg för mer träffsäkra förebyggande insatser mot hjärtsjukdom, vilket i förlängningen kan rädda fler liv.

Enligt Världshälsoorganisationen dör närmare 17,9 miljoner människor varje år av hjärt-kärlsjukdomar och hjärtinfarkt samt stroke står för mer än fyra av fem av dessa dödsfall. Kranskärlssjukdom, som kan leda till hjärtinfarkt om den inte behandlas, utvecklas när fettämnen (kolesterol) ansamlas i de blodkärl som försörjer hjärtat. Därför är höga kolesterolhalter en stor riskfaktor.

Att sänka LDL-kolesterolet, som ofta kallas dåligt kolesterol, minskar risken för hjärtinfarkt kraftigt. Trots det utvecklar vissa personer kranskärlssjukdom även när behandling har sänkt deras LDL-kolesterol till en rekommenderad nivå.

Andra partiklar som transporterar fett i blodet kan bidra till denna kvarstående risk, men hittills har det inte varit klarlagt varför.

–  I studien har vi undersökt vad som händer utöver ansamlingen av kolesterol i artärväggarna. Vi ville förstå om olika fettbärande partiklar kan skada blodkärlen på olika sätt och varför det fortfarande finns kvar en risk för hjärtsjukdom, säger Jakub Morze, postdoktoral forskare vid Chalmers.

Finns flera riskpartiklarna

Nu har forskare vid bland annat Chalmers analyserat nästan 3 000 proteiner i blodprover från cirka 35 000 tidigare hjärtfriska personer med målet var att se om skillnader i blodproteiner kunde ge ledtrådar till varför risken för hjärtsjukdom fortfarande finns kvar hos vissa personer även efter att nivåerna av det dåliga kolesterolet har sänkts till en hälsosam nivå.

De använde en analys av proteiner, så kallad proteomisk analys, för att få ny förståelse för hur tre olika fettbärande partiklar påverkar kroppen och potentiellt leder till hjärtsjukdom.

Alla dessa partiklar kan lämna ifrån sig kolesterol i artärväggarna. LDL är den vanligast förekommande av dessa partiklar. En tidigare studie av samma forskargrupp visade att mätning av antalet av dessa skadliga partiklar är det mest effektiva sättet att förutsäga framtida risk för hjärtsjukdom.

Utöver LDL finns det två andra viktiga partiklar: triglyceridrikt lipoprotein (TRL) och lipoprotein(a) (Lp(a)). I den tidigare studien visade det sig att dessa är mer skadliga per partikel än LDL, och de tros vara de främsta kvarstående riskpartiklarna för hjärtsjukdom även efter att LDL-kolesterolet har sänkts till en hälsosam nivå.

Grund för att ta fram nya metoder

Forskarna kombinerade mätningar av blodproteiner med genetiska data och hälsodata över tid och kunde på så vis identifiera mönster som ger nya ledtrådar till hur dessa partiklar kan skada artärer.

Mönster hos de kvarstående riskpartiklarna verkade tyda på ett samband med framtida uppkomst av hjärtsjukdom. Partiklarna visade sig också innehålla proteiner som attraherar immunceller, vilket skulle kunna bidra till inflammation och en förändring av blodkärlsväggarnas struktur. Trots att TRL och Lp(a) är olika typer av partiklar hade de många gemensamma proteinmönster och skadliga biologiska effekter.

– Detta är ett av de mest intressanta fynden, och tyder på att de två partiklarna kan påverka blodkärlen på samma sätt. Den här kunskapen skulle kunna bidra till mer precist riktade förebyggande insatser i framtiden, säger Jakub Morze.

Studien undersökte inte någon ny behandling eller test för klinisk användning, men resultaten är en viktig grund för att kunna ta fram mer exakta metoder för förebyggande insatser enligt forskarna.

– Att sänka LDL-kolesterolet är fortfarande en hörnsten i det förebyggande arbetet. Men våra resultat pekar på biologiska processer som kan förklara en del av den risk som kvarstår. Nästa steg är att fastställa om mätning eller riktade insatser mot dessa processer kan förbättra det förebyggande arbetet vid sidan av befintliga behandlingar, säger Clemens Wittenbecher, forskarassistent i precisionsmedicin och diagnostik vid Chalmers.

”Dåligt” kolesterol

Kolesterol är ett fettliknande ämne i blodet som är nödvändigt för att bygga upp celler och producera vissa vitaminer och hormoner. Men när nivåerna är för höga kan kolesterolet ansamlas i blodkärlens väggar och bilda avlagringar, så kallade plack.

Om plack brister kan en propp snabbt bildas och helt blockera kärlet, vilket leder till hjärtinfarkt eller stroke.

Kolesterol och andra fetter transporteras genom blodet av specialiserade partiklar som kallas lipoproteiner. Tre klasser av lipoproteiner har ett speciellt protein på ytan och när de finns i överskott kan dessa lipoproteiner avsätta kolesterol i blodkärlens väggar. Därför kallas det kolesterol de innehåller ofta för ”dåligt kolesterol”.

Vetenskaplig artikel:

Apolipoprotein B-containing lipoproteins: distinct roles in atherosclerosis revealed by plasma proteomic profiling, European Heart Journal.