Antibiotika

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan. Men i laboratorieförsök kan forskare från Chalmers visa att antibiotika kan få hjälp på traven att döda även resistenta bakterier – om behandlingen kombineras med en speciell gel som innehåller peptider.

En studie från Umeå universitet visar att så kallade nanoplaster, som kan komma in i kroppen via luften, kan försämra effekten av antibiotika. En risk finns också att bakterier blir resistenta.

Grafen är lovande material i kampen mot bakterier och antibiotikaresistens, men en utmaning har varit att kunna styra effekten. Nu har forskare vid Chalmers löst problemet genom att använda samma teknik som finns i kylskåpsmagneter. Resultatet är en ultratunn spikmattelik yta som kan fungera...

Upprepad användning av antibiotika kan ge långvariga effekter på tarmfloran. Dessutom kan den skyddande slembarriären i tarmen skadas. Det visar studier vid bland annat Umeå universitet.

Bakterier kan ha en tillfällig resistens mot antibiotika. Men så kallad heteroresistens kan även bli en språngbräda för bakterier att utveckla stabil motståndskraft. Det visar en studie.

Måsar kan vara bärare av gener som gör bakterier resistenta mot antibiotika. Genom sina flygturer och sökande efter mat på soptippar, stränder och åkrar riskerar måsarna att bidra till spridningen av resistenta bakterier. Det visar forskning från Linköpings universitet.

Det pågår en intensiv jakt på läkemedel för att ersätta antibiotika som inte biter på vissa bakterier. Forskare vid Linköpings universitet hoppas nu att en substans i cancerläkemedel kan bli en ny typ av antibiotika.

En viss typ av multiresistent bakterie är vanlig i grisbesättningar i flera länder. För att skydda svenska grisar från smitta behövs förebyggande insatser, menar forskare.

Resistensgener mot antibiotika finns i bakterier nästan överallt, inklusive i och på människor, enligt en ny studie. – Dessa gener kan utgöra ett tidigare förbisett hot mot mänsklig hälsa, säger Erik Kristiansson, professor vid Chalmers.

Var fjärde kvinna som tar penicillin vid halsfluss får flytningar och klåda i underlivet, visar en ny avhandling. Besvären kan vara tecken på svamp vilket i sin tur kan orsaka ett stort lidande. – Det är inte tidigare beskrivet att det är så här vanligt, säger läkaren och forskaren...

Forskare har utvecklat en molekylär metod som på några minuter kan ta reda på huruvida bakterier svarar på antibiotika eller inte. Förhoppningen är att utveckla ett snabbtest för sjukvården.

Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett material som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Det handlar om ett poröst material som har nano-små kanaler och beter sig som ett slags svamp.

Avloppsvatten är en betydligt värre grogrund för antibiotikaresistens än vad forskare tidigare trott. Här finns egenskaper som ger resistenta gener en extra skjuts att utvecklas till skadliga bakterier.

Antibiotika biter inte på tarmbakterien Clostridioides difficile, som ställer till stora problem inom sjukvården. Nu visar en studie mekanismerna bakom bakteriens finurliga förmåga att utveckla resistens.

För att undvika infektioner hos intensivvårdade covidpatienter användes bredspektrum-antibiotikum i början av pandemin. Men detta ledde till en ökning av de antibiotikatoleranta bakterierna enterokocker – något som försvårade behandlingen av urinvägsinfektioner.

Forskare vid Chalmers har tagit fram en sprej som kan döda farliga bakterier och även förebygga infektioner. Förhoppningen är sprejen ska bidra till att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens.