Forskning om astma

Vägkanter och kraftledningsgator kan vara viktiga livsmiljöer för fjärilar, humlor och växter, enligt en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet. Men platsens historia spelar roll. Fler insekter finns längs vägar där det tidigare funnits mycket hag- och ängsmarker.

Var en förskola är placerad i en stadsdel kan avgöra hur mycket skadlig luft barnen andas in. Det kan vara stor skillnad i luftkvalitet mellan förskolor i samma område, visar en studie.

Småsnuskigt eller städdille – vad är bäst för hälsan? Helt klart är rätt städning i vårdmiljöer livsavgörande. Men hur skadliga är dammtussarna, kvalstren och silverfiskarna där hemma?

Tänk dig en tröja med inbyggd elektronik som övervakar din hälsa eller laddar mobilen under löprundan. En forskargrupp vid Chalmers kan nu visa att en vanlig silkestråd, med en yta av ledande plastmaterial, skulle kunna förvandla textilier till elektriska generatorer.

När äldre personer skrivs ut från sjukhus kan missförstånd göra att medicinerna tas fel i hemmet. Enligt en ny studie behöver samtal om läkemedel förbättras och anpassas mer efter patienterna. Även anhöriga behöver bli mer delaktiga i den fortsatta behandlingen.

För högt – eller för lågt – BMI under barndomen kan orsaka försämrad lungfunktion i vuxen ålder. Men med förebyggande insatser kan problemen undvikas, visar en studie vid Karolinska institutet.

Förändringar i moderkakan kan öka risken att barn tidigt utvecklar astma och allergier. Det visar en studie från Örebro universitet. – Vi barnläkare borde intressera oss mer för moderkakans möjliga betydelse för barnet efter födseln, säger forskaren Maria Lodefalk.

Kronisk hosta är en vanlig orsak till att människor söker vård. Mest drabbade är kvinnor i medelåldern. Studier vid Uppsala universitet tyder även på att hostan kan vara ärftlig.

  Engångsmaterial från vården skapar i dag enorma mängder avfall som i bästa fall går till förbränning, men i många länder hamnar skräpet både på soptippar och i naturen. Pandemin bidrog även till en lavinartad ökning...

Risken att drabbas av astma och eksem ökar hos barn som behandlats med antibiotika under sina första 18 levnadsmånader. Förklaringen kan vara att läkemedlet påverkar tarmbakterier och stör immunsystemets utveckling.

Genom att mäta biomarkörer i urinprov har forskare identifierat och verifierat vilken typ av astma en patient har. På sikt kan det leda till en mer individuell diagnos där behandlingen blir skräddarsydd och bättre anpassad till svårighetsgraden av astma. 

Det finns specifika biomarkörer som kan förutsäga behovet av astmamedicinering flera år senare. Det har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt genom att följa barn som sökt vård för akuta andningsbesvär under de första åren i livet.

En behandlingsplan med visuell återkoppling i mobilen kopplad till en trådlös spirometer som enkelt mäter lungfunktionen, kan vara ett effektivt hjälpmedel för behandling av okontrollerad astma, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet.

Cytokiner är proteiner med betydelse för signaleringen mellan celler i kroppens immunförsvar, till exempel vid infektion eller skada. Forskning pekar nu på att cytokinen interleukin(IL)-26 skulle kunna användas som biologisk markör för okontrollerad astma hos...

Risk att utveckla astma, hösnuva eller eksem påverkas av gener, miljö och livsstilsfaktorer. I vår arvsmassa finns 141 gener som visar på den genetiska risken. Många patienter som diagnosticerats med en av sjukdomarna utvecklar även de andra två någon...

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt vilka gener som uttrycks i överaktiva immunceller hos möss med astmaliknande inflammation i luftvägarna. Resultaten, som publiceras i tidskriften Immunity, tyder på att produktion och nedbrytning av fetter spelar en viktig...