Forskning om barn och unga

Inom grundsärskolan kan undervisningen hamna i bakgrunden när mycket av verksamheten istället kretsar kring omsorg. Men ökad samverkan mellan lärarna kan vara nyckeln till elevernas möjlighet att utveckla kunskap och få inflytande, visar en avhandling.

Låt barnet hålla andningsmasken själv när det ska sövas och bestämma vilket finger syremätaren ska sitta på. Forskning visar att små förändringar har stor betydelse för hur barn upplever en operation.

En anpassad variant av terapiformen ACT kan hjälpa personer med autismspektrumtillstånd, visar forskning vid Karolinska institutet. Behandling anpassad till autism är ovanlig, men den nya terapiformen har visat sig fungera både i skola och psykiatrisk öppenvård.

Kvinnor som är äldre, ensamstående eller som får barn efter IVF-behandling har större risk att få en komplicerad graviditet och sämre hälsa. En studie visar även att risken för diagnoser kan öka hos barnen. Men det finns också...

Vad är viktigt när nyanlända elever ska integreras i det svenska utbildningssystemet och vad innebär egentligen en lyckad integration? Ali Osman, docent i pedagogik, förklarar vad som både kan hjälpa och försvåra integration.

Över 450 barn i 28 länder har sedan slutet av mars drabbats av akut svår hepatit. Orsaken förbryllar forskarna. Sjukdomen drabbar framför allt barn under 16 år som i övrigt är helt friska.

I Skåne har svårt sjuka barn rätt att vårdas hemma istället för på sjukhus, något som ökar livskvaliteten för hela familjen i en ofta tung tid. Men fortfarande erbjuds alltför få barn vård i hemmet.

Barn som spelar datorspel ökar sin intelligens, visar forskning som undersökt hur skärmtid påverkar barns kognitiva förmågor. Tv och sociala medier hade varken positiv eller negativ effekt.

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering. Och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Ett stort engagemang. Men också ett stort tomrum när de nya eleverna försvann lika plötsligt som de kom. Så kan en del av landsbygdsskolors erfarenheter från flyktingvågen 2015 sammanfattas enligt en studie från Göteborgs universitet. 

Cannabisbruk kopplas till ökad risk för annan droganvändning, men också till ökad risk för ångest och depression – i alla fall bland dem som använt cannabis under 2000-talet. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.

Mobbning ökar sårbarheten för att utveckla depressiva symptom, visar forskning. Sambandet är extra starkt för barn med funktionsnedsättning.

Det är stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökar kraftigt för den tredje generationen.

Killar på högstadiet är ofta mer fysiskt aktiva och välmående jämfört med jämnåriga tjejer. Men nu visar ny forskning att situationen ändras på gymnasiet. Då är tjejerna mer träningssugna och mår även bättre.

Barn med utländsk bakgrund får inte lika ofta rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med barn med svenskfödda föräldrar. Det visar forskning från Karolinska Institutet.

Högutbildade föräldrar och föräldrar med svenska namn får ett bättre bemötande när de kontaktar skolor för information inför skolvalet. Det visar en studie från Uppsala universitet.