Biologisk mångfald
Biologisk mångfald är den variation av djur, växter och livsmiljöer som finns på jorden. Allt levande hänger ihop och är beroende av varandra för att naturen ska fungera.
Relaterade artiklar - Biologisk mångfald
-
Människan överlever artdöden – i en ful och tråkig värld
En miljon arter är hotade. Men människan överlever även om sjätte massutdöendet blir ett faktum, menar forskare. Liksom kackerlackor, kråkfåglar och råttor.
-
Skyddade havsområden är bra för djur, människor och klimat
Att skydda områden till havs ger många fördelar, som bättre upptag av koldioxid. Det är också bra för kuster, bevarar biologisk mångfald och ökar överlevnadschanserna för djur, vilket bland annat gynnar fiskare.
-
Färre fåglar i stadsskogar oavsett skogens kvalitet
Det går inte att omringa natur med stadsbebyggelse och tro att den ska vara kvar som den är. I en stadsskog finns betydligt färre fågelarter än i motsvarande skog på landet.
-
Gasutsläppet hotar livet i havet
Gasläckan i Östersjön, nära Bornholm, kan bli ödesdigert för havslivet. Det menar forskaren Thomas Dahlgren som har studerat vilka effekter utsläpp har på bland annat fisk.
-
Låg kvalitet på klimatdebatten, enligt forskare
Klimatdebatten under valrörelsen höll en låg kvalitet, hävdar klimatpolitikforskaren Matilda Miljand. Mycket fokus hamnade på skenande energipriser.
-
Omfattande avskogning beror på jordbruk – men mycket av marken brukas inte
Mellan 90 och 99 procent av avskogningen i tropikerna kan kopplas till jordbruket – mark som sedan bara delvis används för odling. Skövlingen av skogen får konsekvenser för både klimat och ekologisk mångfald.
-
Malen kan bli lika gammal som en människa
Malen är vår största sötvattensfisk och den kan bli över 70 år och över två meter lång. Forskare har undersökt den rödlistade arten i tio års tid.
-
Lupiner, björnloka och smaskiga jätteostron – så tar vi kål på dem
Lupin och jätteloka översvämmar vägrenarna, parkslide väller in från grannens tomt, vi trampar illa på vassa jätteostron. Allt fler främmande invasiva arter invaderar och hotar den biologiska mångfalden. En lösning är att äta upp dem.
-
Finansjättar kan driva planeten mot ruinens brant
Vår planet har blivit alltmer sårbar som ett resultat av jordbrukets expansion och andra mänskliga aktiviteter. Och finansiella aktörer med verksamhet i utsatta områden som Amazonas spär på riskerna ytterligare, visar en klimatrapport.
-
Blommor som gynnar både bin och biologisk mångfald
Allt fler vill hjälpa bin och andra pollinerare när de odlar blommor. Men vilka blommor gör störst nytta? Enligt pollineringsforskare beror det på syftet.
-
Spindlar i norr har undkommit insektsdöden
Antalet insekter i Europa har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Men inte i fjällbjörkskogen i västerbottniska Ammarnäs. Här finns lika många spindlar och insekter som på 60-talet, visar en långtidsstudie.
-
Ny chans att spana efter tång – i år under månens sken
Vid fullmåne blir det fart på blåstångens kärleksliv. Forskare uppmanar nu allmänheten att ge sig ut på en nattlig strandpromenad i sommar och inspektera tångens tillstånd – och därmed bidra till ökad kunskap om vad som händer under Östersjöns yta.
-
Revansch för braxen – ska gå från bifångst till delikatess
Vad sägs om braxentacos till fredagsmyset? Ett nytt projekt vill lyfta karpfiskens rykte och låta den tåga in på våra matbord igen. Samtidigt kan miljöproblem som fisken orsakar i insjöar minskas.
-
Salt från vägar kan skada sjöar även vid låga halter
Vägar saltas för att skapa framkomlighet i trafiken, men livet i sjöar kan påverkas även när salthalterna håller sig under gränsvärdena. Det visar en global studie. I Sverige har tre sjöar undersökts.
-
Vilda bin och honungsbin konkurrerar om blommorna
Honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser, vilket kan leda till att vilda bin drabbas negativt.
-
Museimaterial visar hur Skånes flora förändrats de senaste 200 åren
Mer jätteloka, parkslide och blomsterlupin. Mindre tätört, kattfot och slåtterblomma. En djupdykning i museisamlingar och arkiv visar hur Skånes flora utvecklats under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt.
Nyhetsbrev med aktuell forskning
Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Jag vill prenumerera