Demokrati

Det finns ingen quick fix för skolan - men massor av kunskap som hjälper till att förstå och hantera de utmaningar som lärare dagligen står inför säger Silvia Edling docent i didaktik vid Högskolan i Gävle, som föreläst på skolor kring diskriminering och kränkning. Hon har i en bok...

När larmet går i Medelpad rycker bybor ut. Frivilliga som resurs vid räddningsarbete blir allt vanligare – i takt med minskade samhällsresurser. Forskare försöker nu förstå hur samhället bäst utnyttjar människors vilja att hjälpa till.

Det är avgörande för demokratin att redan i grundskolan lära ut programmering. Utan förståelse för vad som får internet, telefonerna och banktjänsterna att fungera saknas möjlighet att påverka samhället. Det är både forskare och lärare övertygade om.

100-tals skjortknappar, snusdosor, skrivbord, glasögon och till och med en fimp – det är Andreas Nybloms studiematerial. Han har studerat berömmelsens kulturhistoria genom personliga föremål i Nordiska museets samlingar.

Tvärtemot vad man tidigare trott bidrar inte medborgarinflytande nämnvärt till demokratiutvecklingen i konfliktdrabbade länder. Istället är det politikernas roller och deras samarbetsförmåga som avgör hur det ska gå.

Skrivundervisningen inom gymnasieskolans svenskämne bidrar i hög grad till att befästa klyftor och skillnader mellan elever, även om exempel på motsatsen finns.

Svaret finns i MaxRange, världens största datamängd över alla länders politiska system, från 1700-talet fram till idag, skapad av forskare vid Högskolan i Halmstad. Analys av historien kan ge en förklaring till dagens oroliga värld.

Finlands och Sveriges demokratier framstår som ovanligt stabila. Men denna stabilitet har varken uppkommit av sig själv eller är garanterad att bestå. Ny och fördjupad kunskap är därför viktig om hur demokratin vuxit fram och lyckats förnya sig. I ett stort forskningsprogram ska...

Det borde vara självklart att människor får rösta som de vill, men ändå händer det att vissa demokratiskt valda partier inte blir helt accepterade. Detta tacklas på olika sätt i olika länder. I en fullt utvecklad rättsstat brukar valresultatet förvisso respekteras, men det räcker inte...

Skolans demokratimål hamnar i skuggan när den politiska debatten siktar in sig på elevernas kunskaper. Utspel om betyg och resultat är partiernas sätt att profilera sig i en av valets viktigaste frågor.

Samspelet mellan arv och miljö diskuteras ofta för att förklara människors personlighet och beteenden. När det gäller vårt politiska engagemang har många ändå uppfattningen att det enbart är ett resultat av yttre miljöfaktorer så som utbildning och uppfostran, snarare än av egenskaper...

Små kommuner tvingas till samarbete för att klara välfärden. Det kanske låter bra med samarbete, men det innebär också att politiken hanteras utan demokratisk förankring. Därför höjs det röster för en kommunreform i Sverige och även i övriga Norden.

Fördomar och diskriminering diskuteras flitigt i valrörelsen med begrepp som sexism och rasism. 2008 skrev gerontologiprofessorn Lars Andersson vid Linköpings universitet boken “Ålderism” för att visa att även äldre behandlas diskriminerande och med stereotypa föreställningar. Han...

Politiska partier ska vara kanaler för medborgarnas inflytande, men i takt med att medlemsantalet minskar så blir det svårare för politikerna att veta vad deras väljare vill. För att makten ska vara legitim krävs att politiken är förankrad i folkviljan.

Rasismen i Sverige har inte ökat. Däremot så lyckas främlingsfientliga partier idag bättre med att mobilisera sina väljare. Utrymmet och förutsättningarna till detta skapas paradoxalt nog genom den motsatta trenden, nämligen att svenskarna blir allt mer öppna och toleranta.

Ökade möjligheter att välja ses ofta som något positivt från en demokratisk synvinkel. Men frågan väcks nu också om valfrihetsrevolutionen har drivits för långt, så långt så att den slår tillbaka mot sig själv. Det kan bli för mycket av det goda.