Djur
-
Flugsnapparens arvsmassa ger ny kunskap om varför mutationer uppstår
För första gången har någon lyckats att mäta frekvensen av mutationer hos fåglar. En forskargrupp vid Uppsala universitet har gått igenom elva flugsnappares hela genetiska kod för att hitta mutationer. När de nya resultaten...
-
Smörbulten riskerar att skapa problem på Västkusten
Den svartmunnade smörbulten är en invasiv fisk som ökar i antal i Göteborgs hamn och kanaler. Nu får forskare vid Göteborgs universitet möjlighet att grundligt undersöka fisken. Under en fisketävling för ungdomar lämnas fångsten...
-
Rosenfinkens resa spåras med ljus
Rosenfinkarna spenderar rekordkort häckningstid i Sverige och försvinner sedan österut. Vart de tar vägen har hittills varit okänt. Men nu har forskare kunnat följa dem med hjälp av ljusloggar, som avslöjar ett överraskande flyttningsmönster.
-
Dinosaurier gav fåglar deras röda färg
Den nyligen upptäckta genen bakom fåglars röda pigment härstammar sannolikt från reptilförfäder som levde för 250 miljoner år sedan. Genen har i så fall även funnits hos dinosaurier, som kan ha varit lika röda som domherrar. Den...
-
Gamla gårdsmiljöer gynnar hotade fåglar
Genom att bevara gamla gårdar och hitta kreativa sätt att bygga nya hus kan vi motverka den drastiska nedgången bland jordbruksfåglar som vi sett de senaste decennierna i Europa. Forskare vid SLU har tillsammans med polska forskare jämfört artrikedomen vid...
-
Fåglar flyger fortare i stora flockar
Forskning vid Lunds universitet visar att fåglars flyghastighet bestäms av en mängd olika faktorer. Bland det mest uppseendeväckande är att flockens storlek har betydelse för hur fort fåglarna flyger. Ju större flock desto högre hastighet.
-
Fåglar förstår sång vid 9 dagars ålder
Redan när halsbandsflugsnappare är nio dagar gamla känner de igen sin egen arts sång. – Vi fann att fågelungar som bara var sju dagar gamla reagerade på sång och att de redan vid nio dagar efter kläckning kunde skilja ut och svara på just den...
-
Urbaniserade talgoxar stressas att dö i förtid
Talgoxar i stadsmiljö riskerar i högre grad att dö unga jämfört med talgoxar som lever utanför städerna. <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Forskningsresultat är det forskare kommer fram till...
-
Fåglars färgseende leder till bra mat och rätt partner
Nästan oavsett belysning har kycklingars – och sannolikt andra fåglars – färgseende avgörande betydelse för att de hittar bra mat som är mogen att äta och att de kan identifiera högkvalitativa partner att para sig med. Det visar nya...
-
Acceptabla slaktmetoder för fisk – är det möjligt?
Samtidigt som människor idag konsumerar mer fisk än någonsin tidigare står det klart att många av de vanligaste metoder som används för att bedöva och avliva odlad fisk inte kan garantera att fiskarna avlivas snabbt, smärtfritt och effektivt. Det...
-
Svårt välja hållbar tonfisk
Flera arter tonfisk är akut hotade, andra är överfiskade och/eller överfiskas idag. Beroende på fångstområde och fiskeredskap kan fiske efter tonfisk leda till bifångst av delfiner, hajar, sköldpaddor och andra hotade djur, som skadas och i...
-
Därför kan gula fåglar göra sig röda
Röda färger i naturen utgör ofta starka signaler för att locka till sig partners eller avskräcka rivaler. Forskare i Cambridge och Göteborg har nu hittat genen bakom fåglars unika förmåga att omvandla gula pigment till röda. Genen tillhör en...
-
Svårt vara fisk när vattnet blir varmare
En fisk som lever i en varmare miljö kan anpassa en del av sina kroppsfunktioner efter miljön, men blir betydligt känsligare för tillfälliga yttre omständigheter som till exempel en värmebölja. Det visar forskning vid Göteborgs universitet. –...
-
Antarktis sista hajar
För runt 50 miljoner år sedan var jordens klimat mycket varmare än idag, med tropiska förhållanden över i stort sett hela jordklotet. Även runt Antarktis simmade hajar, rockor och andra broskfiskar. Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat rester...
-
Döda korellrev hindrar fiskar från att känna igen rovdjur
Korallblekning och koralldöd har dramatiska följder – inte bara för korallen utan för hur revets fiskar lär sig om och undviker rovdjur. Det visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och James Cook University i Australien.
-
Sillars gener bäst vid studier av ekologisk anpassning
En central fråga för hur nya arter och biologisk mångfald uppstår är hur olika arter anpassar sig genetiskt till olika livsbetingelser. En studie, där dna från 19 populationer av sill och strömming undersökts, visar att hundratals gener ligger bakom...