Fiskar

Fritidsbåtar ger negativa effekter på kustmiljön. Störst skada gör de i grunda, vågskyddade områden, där miljöer med höga naturvärden idag hotas. Men genom att styra bort påverkan från känsliga områden och ändra sättet vi använder och förvarar våra båtar på, går det att göra...

Sjöpung, havsborstmaskar, trollhummer, havssnäckor, tångräkor och öronmaneter – det låter mer som läskigheter än läckerheter. Men i asiatiska länder som Japan och Korea värderas många för oss främmande arter högt som delikatesser. I framtiden kan de bli självklarheter även på...

Balansen mellan rovfisken torsk och bytesdjuren sill och skarpsill är viktig för både fisket och ekosystemet i Östersjön. Nataliia Kulatska vid SLU har utvecklat en modell som beskriver fiskbeståndens interaktion och kan användas för en långsiktigt hållbar och lönsam fiskförvaltning.

En ny fiskfälla för strömming, abborre och siklöja har utvecklats för att vara mer lätthanterlig och samtidigt ge bra fångster. Den är skonsammare för fiskare, fisken och miljön. Nu ska fiskeredskapet utvecklas vidare vid Högskolan i Gävle i samarbete med ett fiskeriföretag.

Förändring av en enda aminosyra i ett visst protein har spelat en viktig roll för hur strömmingen anpassat sig till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring finns hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten.

Forskare vid Umeå universitet har kommit ytterligare ett steg på vägen mot att förstå varför viss prostatacancer blir elakartad och sprids i kroppen. Med hjälp av zebrafiskar som genmodifierats med den så kallade gensaxen CRISPR/Cas9 har forskarna kartlagt mekanismer för hur tumörceller...

Sjögurkor kan ta hand om överflödiga näringsämnen i vattnet, och testas nu som vattenrenare i fiskodlingar på västkusten.  – Sjögurkor är intressanta som en del i cirkulärt vattenbruk, menar forskarna som också fått den röda signalgurkan att leka och lägga ägg i fångenskap.

Liten – men inte stor fisk – växer allt snabbare i varmare vatten. Det visar data från den så kallade biotestsjön utanför Forsmarks kärnkraftverk, där utsläpp av kylvatten värmer upp havsmiljön. – Sjön fungerar lite som en tidsmaskin där vi har kunnat studera tillväxt i...

Torsken i Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Hoten mot torsken är många: ett hårt fisketryck, döda bottnar, födobrist, parasitangrepp och växande sälpopulationer.

Östersjöns främsta rovdjur högst upp i näringsväven blir allt magrare. En ny studie visar att den försämrade hälsan hos gråsäl och torsk hänger samman med förändringar hos de bottenlevande kräftdjuren ishavsgråsugga och vitmärla, som många fiskar äter. Bakom detta ligger...

Det finns mycket storspigg i de svenska delarna av Östersjöns utsjö, visar en kartläggning. Så mycket att det finns anledning att bevaka den lilla fiskens roll i  ekosystemet, menar forskare vid SLU.

Genom att äta upp gäddyngel i stora mängder verkar det som att storspiggen försvårar för de mycket små gäddbestånden att växa till sig i Östersjön.

Torsken och skrubbskädda konkurrerar på allt mindre områden. De lever idag på en krympande yta i Södra Östersjön. Detta kan ha bidragit till torskens dåliga kondition och dåliga tillväxt under de senaste årtiondena, menar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Fiskar i varma sjöar ofta är yngre och mindre än i kallare sjöar. Samtidigt växer de sämre i bruna sjöar. Både ekosystem och fiskproduktion påverkas av klimatförändringar.

Fiske kan påverka kustens fiskbestånd på liknande sätt som övergödning; genom att rovfiskar som abborre missgynnas medan till exempel mört gynnas. Åtgärder som stärker rovfiskbestånden kan alltså motverka övergödningseffekter i kustzonen.

Kan havsgående drönare revolutionera hur vi får kunskap om havets miljötillstånd? Detta undersöks just nu i Kattegatt där en ny, obemannad segelfarkost under december har mätt mängden fisk, salthalt och vattentemperatur. Datainsamlingen har pågått helt störningsfritt 24 timmar om dygnet...