Forskning om fiskar

Yrkesfiskare i Vänern har sett en ökning av den invasiva arten ullhandskrabba de senaste åren. Krabban förstör både fiskeredskap och fångst, och kan orsaka kräftpest. En fortsatt övervakning är viktigt för att den inte ska få fäste...

Vissa vägar förbi vattenkraftverken dödar merparten av den vandrande fisken. Nu visar forskare hur bubbelbarriärer kan leda fiskarna rätt, bort från farliga passagerna i utbyggda älvar.

Vattning behövs inte och näring finns i överflöd. Ett starkare svenskt havsbruk kan ge både renare hav och mer lokalt producerad sjömat.

Putsarfiskhonor har bättre självkontroll och hanarna är bättre på att lära sig saker. När fisken, som är hermafrodit, byter kön byter den också kognitiva förmågor.

När sill fileas går halva fisken, full av värdefulla proteiner och omega-3-fettsyror, till spillo. Nu har matforskare hittat en lösning som håller härskningen stången, och ger tid att processa det näringsrika fiskrenset till nya livsmedel.

Sverige behöver mer kunskap om hummerbeståndet på västkusten. Nu vänder sig forskare vid SLU till allmänheten för att få svar på hur många och hur stora humrarna är i olika delar av utbredningsområdet.

Hotet att bli uppäten av en rovfisk – men också rester av antidepressiva läkemedel – kan få fiskar att ändra beteende. Även utseendet kan förändras, visar en avhandling.

Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Däremot är bestånden av sik, lake, siklöja och abborre så pass starka i de fyra stora...

En försurad havsmiljö kan göra att alger och tång växer snabbare. Men den snabba tillväxten riskerar att få allvarliga följder. Tången blir större till yta men inte till vikt, och går lättare sönder.

Sillens hela arvsmassa är kartlagd och forskare har funnit några tydliga genetiska skillnader mellan bestånden. Det har resulterat i dna-tester som ska kunna användas för att särskilja bestånd åt och på sikt ge bättre och hållbarare...

Norra Östersjöns viktigaste yngelkammare är de grunda avsnörda vikar som kallas Flador. Vikarna är varma och skyddade vilket gynnar reproduktionen av abborre och gädda. När vikarna muddras sjunker den förr så gynnsamma temperaturen och den...

Fler och fler arter i Östersjön drabbas av brist på det livsnödvändiga vitaminet Tiamin. Forskare vid Linnéuniversitetet har nu sammanställt en rapport som syftar till att ge en översiktlig bild kring varför tiaminbrist uppstår och hur omfattande...

Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Det tror forskare som med hjälp av matematiska modeller simulerat tidvatten i en period för 420-380 miljoner sen då, precis som idag,...

Havsfåglarna i Östersjön hotas av ett ökande fiske. Forskare har beräknat fiskbehovet för topp-predatorerna och jämfört med fiskeriförvaltningens mål för hållbart fiske. Resultatet visar att fisken räcker till både fiskare och...

Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar. Och det påverkar livet i vattnet. Förändringar ger oss sannolikt sjöar med mindre, yngre och mer långsamväxande fisk än idag,...

Torsk och andra marina arter i Östersjön är genetiskt skilda från artfränderna i Västerhavet och Nordsjön. Bestånden har utvecklat egenskaper som gör det möjligt att leva och fortplanta sig i Östersjöns speciella miljö, visar en...