Genetik
-
Torsken – överlevare med supergener
Torsken klarar sig genom ändrade villkor för liv i havet över lång tid. Varför är det så? Robusta paket av arvsanlag som försätter att vara intakta generation efter generation bidrar till torskens livskraft, visar forskare från Göteborgs...
-
Genförändring styr ödlors utseende
Ödlehonor av samma art kan ha helt olika mönster på ryggen. Det här har förbryllat forskare, men nu är gåtan löst. Skillnaden beror på mutationer i en enda gen.
-
Riskgen för svår covid-19 skyddar mot hiv
Den mest betydande genetiska riskvarianten för svår covid-19, som vi ärvt från neandertalarna, kan kopplas till 27 procent lägre risk att infekteras med hiv, visar en ny studie.
-
Så har vargarna påverkats av inavel
Tre vargar från Finland grundade den skandinaviska vargstammen i början av 1980-talet. Efter fem generationer av inavel har 10 - 25 procent av den genetiska variationen gått förlorad.
-
Få efterforskar sin spermadonator
Bara ett fåtal av de som blivit till med hjälp av spermadonation söker information om sin donator som vuxna. Oftast vill de få veta om det finns likheter och eventuella sjukdomar. Men alla kliniker i Sverige är inte lika bra på att lämna ut informationen.
-
Gennätverk bakom ärftlig risk för hjärt-kärlsjukdom
Upp till 60 procent av den ärftliga risken för hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en kartläggning över gennätverk som ger verktyg för att bekämpa...
-
Genetiken bakom jämställdhet: könskromosomer och evolution
Asymmetriska könskromosomer har skapats hos många arter under evolutionen. För att kompensera för obalansen i genetisk information, har olika strategier utvecklades vid sidan av. Molekylärbiologen Marie-Line Faucillion har grävt i hur könskromosomer regleras....
-
Nya rön kan bidra till bättre diagnos och behandling av levercancer
Vid levercancer finns specifika kombinationer av ett protein och en icke-kodande RNA-molekyl. När forskarna minskade förekomsten av RNA-molekylen, minskade tumörcellernas fettdepåer. Tillväxten av cancerceller avtog samtidigt som en stor mängd cancerceller dog....
-
Här tämjdes de första hästarna
När de första hästarna blev tämjda ersatte de alla andra hästar på bara några århundraden. Ett stort internationellt forskarteam har löst det mångåriga mysteriet kring var och när den moderna hästen tämjdes först.
-
Neandertalgener både skyddar och ökar risken vid covid-19
Förra året visade forskare att en viktig genetisk riskfaktor för svår covid-19 är nedärvd från neandertalare. Nu visar samma forskare att neandertalarna även bidrog med en skyddande variant. Hälften av alla människor utanför Afrika bär...
-
Älgarnas arvsmassa kartlagd
Naturhistoriska riksmuseet har kartlagt älgens arvsmassa och därigenom kunnat spåra Sveriges älgar tillbaka till små grupper som under istiden levde längs isens kant i Mellaneuropa. Älgen har stor genetisk mångfald och endast låg grad av inavel.
-
240 däggdjur hjälper oss att förstå människans arvsmassa
Forskare har jämfört arvsmassor från 240 däggdjur. – Jämförelsen kan hjälpa genetiker att identifiera de mutationer som ger upphov till människans komplexa sjukdomar, säger Kerstin Lindblad-Toh, <a class="glossaryLink" ...
-
Laga hjärnan med friska gener
Genterapi innebär att man behandlar en sjukdom genom att lägga till eller förändra gener i vissa, eller alla, av kroppens celler. Kan det vara ett sätt att behandla hjärnans sjukdomar?
-
Kvinnor som ärvt gen från neandertalare föder fler barn
Var tredje europeisk kvinna har ärvt receptorn för gulkroppshormon från neandertalare – en genvariant som är förknippad med ökad fertilitet, färre blödningar under tidig graviditet och färre missfall.
-
Inga spår av hund i den skandinaviska vargstammen
Det finns inga tecken på att hybrider mellan hund och varg skulle ha bidragit till den skandinaviska vargstammen. En fråga som diskuterats mycket särskilt i Norge. Ursprunget tycks finnas i den vargstam som tidigare var utbredd i Norden och intilliggande delar av norra Europa,...
-
Epigenetisk markör kan förutsäga återfallsrisk vid barnleukemi
En molekylär epigenetisk markör har betydelse för att redan vid diagnostillfället särskilja patienter med barnleukemi med hög respektive låg risk för återfall. Det kan vara betydelsefullt för att tidigt anpassa vilken behandling som ska...