Insekter

När snön smält dröjer det inte länge förrän humlorna dyker upp. Först ut är drottningarna. Forskare vid Lunds universitet ber nu allmänheten om hjälp med att rapportera in vårens första humlor– för att kartlägga...

Klimatet och dess förändringar påverkar inte bara enskilda arter, utan också det komplexa samspelet mellan arter. Denna växelverkan har stor betydelse för insektsangrepp på växter, pollinering, predation och parasitism.

Skörden minskade kraftigt i bestånd som stressats av torka, bladlöss eller både och. Bevattning hjälpte inte de redan stressande plantorna. Men oavsett stressnivå åstadkom humlor en rejäl skördeökning, visar forskare vid SLU som undersökt...

Arktis viktigaste rovdjur – parasitsteklar – påverkas mycket i de regioner där uppvärmningen varit snabbare än i andra. Förändringarna återspeglas även i mängden värddjur och i uppätna växter. Resultaten ökar...

Befolkningstäthet, inte andelen grönyta, är det som har störst påverkan på artrikedomen av pollinatörer i bostadsområden. Det visar en studie från Lunds universitet där trädgårdar och innergårdar i och omkring Malmö...

Genom att odla fler grödor kan vi gynna nyttoinsekter, till exempel jordlöpare som håller skadegörare i schack eller bin som pollinerar blommande grödor. Men den positiva effekten syntes bara om det också fanns till exempel skog och hagmark i landskapet. Studien...

Insekter i norr har antagits kunna klara klimatförändringar bra, men nu visar sig de modellerna vara fel. Man har nämligen missat att ta hänsyn till att nordliga insekter är inaktiva en stor del av under vinterhalvåret. 

Debatten om växtskyddsmedel som innehåller så kallade neonikotinoider bör nyanseras. Det anser forskare vid Lunds universitet och SLU. Medlet kan faktiskt vara gynnsamt för humlor och pollinering.

Jordbruk och bekämpningsmedel hotar världens bin, som är nödvändiga för pollinering av våra grödor. Ovårdade fältkanter och oklippta gräsmattor med stor mångfald kan vara ett sätt att rädda vildbina som konkurreras ut av...

Energi- och proteininnehållet i växter är högre om de betas än om de klipps. Innehållet från de betade områdena ökar med åren, medan det är oförändrat där man bara klipper vegetationen.

Mindre åkrar och en större variation av grödor ger en god effekt på den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap. Effekten går att jämföra med den som till exempel bevarad ängsmark och blommande remsor längs åkrar ger. Det visar en...

Allt fler arter på jorden är hotade på grund av människans framfart. Men det går att vända utvecklingen och det finns enkla saker du kan göra själv i din trädgård. 

De senaste larmrapporterna om insekternas nedgång på jorden har knappast undgått någon. Vid Umeå universitet uppmärksammas krisläget med uppstart av ny forskning kring insekter i Norrland och just nu en rad informationsaktioner för allmänheten...

3D-bilder av humlornas fasettögon avslöjar varför stora individer ser bättre än små. Extra god syn framåt och uppåt gör det lättare att upptäcka blommor på långt håll samt att hitta små blommor. Kunskapen hjälper...

Naturliga gräs- och betesmarker är viktiga för den biologiska mångfalden. Men också för klimatet, jordbruket, vattnet i landskapet och inte minst för vår kultur, visar en kartläggning av ekosystemtjänster från gräsmarker i Nordeuropa...

Insekter kan bli ett miljömässigt hållbart proteintillskott för både människor och djur. Men det är inte självklart att matinsektsindustrin blir bra för miljön. Det gäller att ha koll på vilka arter som är lämpliga för...