Klimatet

Fjärilar som lever i städer har utvecklat speciella anpassningar för att utnyttja den varmare och längre sommarsäsongen i städer, visar en studie från Stockholms universitet.

En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen och hårdast drabbas ekosystemen vid polerna visar en ny och lättillgänglig matematisk modell utvecklad vid Linköpings universitet. 

Det finns enorma mängder kol lagrad i döda träd världen över. Nu har forskare för första gången beräknat hur mycket kol som släpps ut varje år när döda träd bryts ned av svampar och insekter.

Genom avancerade sedimentanalyser har forskare kartlagt europeiska klimatvariationer under de senaste 60 000 åren. Märkligaste fyndet är återkommande perioder av  klimatförändringar som varade mellan 20 och 150 år.

Kebnekaises snöhöljda sydtopp fortsätter att krympa och avsmältningen det senaste året ligger på närmare två meter. Den uppmätta höjden är dessutom den lägsta sedan mätningarna startade på 1940-talet.

Förluster av viktiga ålgräsängar i södra Bohuslän sedan 1980-talet har lett till avsevärd bottenerosion och frisättning av kol och kväve, ämnen som bidrar till ökande klimatförändringar och övergödning. 

Vintrarna i norr har blivit blötare vilket har lett till ökad spridning av sorkfebervirus. Viruset kan orsaka en blödarfeber hos människor.

Ju varmare det blir, desto viktigare blir det att vattna på rätt sätt med rätt mängd i rätt tid – utan att slösa på vattnet som resurs. Forskare bygger på system som ska göra det enklare för jordbrukarna.

Biokol kan rena förorenad mark på plats. Samtidigt kan jorden bli bördigare – och svenska mjölkkor mer klimatsmarta med biokolblandat foder. Men först måste jorden undersökas så den saneras på rätt sätt.

Europa kan få en havsnivåhöjning på en meter eller mer under en period av 100 år. Konsekvenserna blir stora, inte bara för kuststäderna. Det kommer att få enorma följdeffekter för våra samhällen, menar forskare i de europeiska vetenskapsakademiernas rådgivande organ.

De kallas foraminiferer eller skalamöbor och har funnits i världshaven i 545 miljoner år. Och kommer att klara sig galant även i en klimatförändrad framtid tack vare förmågan att andas nitrat.

Trädarter från Afrikas höglänta bergsregnskogar kan anpassa både fotosyntes och bladens ämnesomsättning till uppvärmning. Men olika artgrupper är olika bra på detta.

Arter riskerar att dö ut tidigare än man trott när jordens temperatur höjs. Detta eftersom en höjd temperatur kan påverka en arts möjlighet att fortplanta sig.

Bio-CCS-teknik för att fånga in och lagra koldioxid är kostsam. Aktörer inom branschen vill ha betalt. Redan 2022 ska ett statligt stödsystem vara i gång - som ger företag en fast summa per ton avskild och lagrad koldioxid.

Mätningar från en undervattensfarkost som tagit sig in under den så kallade Domedagsglaciären i västra Antarktis, visar att inflödet av varmt vatten till glaciären är större än vad forskarna hittills trott. Om den gigantiska glaciären smälter påverkas havsvattennivån.

Klimatet och dess förändringar påverkar inte bara enskilda arter, utan också det komplexa samspelet mellan arter. Denna växelverkan har stor betydelse för insektsangrepp på växter, pollinering, predation och parasitism.