Klimatet
-
Så långt har den svenska våren kommit
Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som frivilliga personer rapporterat in under Valborgshelgen. Med hjälp av observationerna ges en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i olika delar av landet vid samma tidpunkt varje år. Forskarna kan...
-
Fler bränder kan hota skogarnas kollagring
Skogsbränder som drabbade Sverige 2018 väntas öka i takt med den globala uppvärmningen. Forskare har nu undersökt hur klimatförändringar påverkar de skadade skogarnas utveckling och förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären.
-
Så påverkar varmare klimat kolutsläppen från tundran
Ett team med över 70 forskare från olika länder har simulerat effekterna av ett uppvärmt klimat i 28 områden med tundra runt om i världen, skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande. För att göra detta har forskarna använt sig av så kallade öppna kammare, OTC. De fungerar ungefär...
-
Tidig algblomning kan störa Östersjöns ekosystem
Blomningen av växtplankton startar allt tidigare, visar en studie från Stockholm universitet. Samtidigt har säsongen för djurplankton inte förändrats. Det finns därför en risk att den känsliga balansen i Östersjöns ekosystem rubbas.
-
Blyga anemoner vinnare i allt varmare hav
I naturen kan det löna sig att vara lite försiktig. Havsanemoner som reagerar långsammare på förändring klarar en värmebölja bättre än artfränder som snabbt ändrar sitt beteende. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
-
Snokarna har blivit större – men klarar vintern sämre
Svenska snokar är världens nordligaste äggläggande reptiler. Forskare har nu undersökt hur klimatförändringar påverkar dem. Studien ger en blandad bild av effekterna, skriver Sveriges lantbruksuniversitet i ett pressmeddelande. Forskningen, som utgått från över 60 års snokdata från...
-
Swish och e-fakturor ger grönast betalning
Vill du vara klimatsmart bör sedlar och mynt inte användas när kaffet eller glassen ska betalas. Det bästa för miljön är digitala betalningar, visar en studie där forskare vid KTH kartlagt hur olika transaktioner påverkar klimatet.
-
Renare luft i svenska städer har gynnat hälsan
Luften i svenska städer har blivit betydligt bättre under de senaste 20 åren. Forskare bedömer att minskade föroreningar har bidragit till flera tusen färre dödsfall varje år.
-
Vårdagjämning – här är vårtecknen
Den 20 mars infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar. I södra Sverige finns gott om blåsippor medan snön ligger kvar över norra Sverige. Nu vill forskare ha hjälp från landets invånare...
-
Tomater som odlas i Sverige kan ha miljöfördelar
Svenska året runt-odlade tomater kan vara ett grönare alternativ till importerade. Men då krävs rätt förutsättningar, till exempel att energin till växthusen kommer från spillvärme.
-
Dyster trend för Sveriges vanligaste fågel
Lövsångarna har blivit betydligt färre i Sverige. Den senaste räkningen av ringmärkta fåglar visar att den vikande trenden tycks fortsätta.
-
Ny modell ska ge bättre koll på molnen
Moln påverkar klimatet och mer kunskap behövs om deras egenskaper och beteende. En ny modell ger nu svar på hur vattendroppar och ånga samspelar vid molnkanten. Det här är viktig kunskap för framtidens klimatmodeller.
-
Saharas solparker kan slå mot global energiproduktion
Utbyggnaden av solenergiparker i Sahara kan ha oväntade effekter i länder långt från ökenområdet. Produktionen av solenergi kan minska i länder som USA, Indien och Kina – men öka i Skandinavien.
-
Mer vatten kan öka problem för boskapsskötare i Afrika
Ökad tillgång på vatten i områden med extrem torka söder om Sahara kan på kort sikt hjälpa nomadiserade boskapsskötare. Men på lång sikt kan det leda till större problem.
-
Fler arter ingen garanti för biologisk mångfald
I Storbritannien ses en ökning av växt- och djurarter – trots förändrade livsmiljöer. Men det behöver inte vara goda nyheter för den biologiska mångfalden. En del arter kan gynnas lokalt av nya miljöer samtidigt som specialiserade arter försvinner.
-
Ammoniak som fartygsbränsle kan ge nya problem
Sjöfarten hoppas att ammoniak som fartygsbränsle ska minska koldioxidutsläppen i framtiden. Men bränslet kan i stället skapa nya miljöproblem, menar forskarna bakom en ny studie.