Klimatet
-
Lysräkor visar vägen till marin klimatanpassning
Marina arter är beroende av att haven kryllar av krill, men de små djuren hotas av stigande temperaturer. Men nu visar en studie vid Uppsala universitet att krillen i nordliga hav kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar.
-
Sveriges skogar växer inte längre snabbt
Förr växte den svenska skogen så det knakade, men tillväxten har nu tappat fart i oroväckande takt. – Det här kan få stora konsekvenser, säger forskaren Sandra Jämtgård vid Sveriges lantbruksuniversitet.
-
Rödek kan inte ersätta vanlig ek vad gäller mångfald
Med klimatförändringen ökar intresset för nya trädslag, men det är inte säkert att nya trädslag är lika bra för den biologiska mångfalden. SLU, Linköpings universitet och Linnéuniversitet har i en studie jämfört lavar och mossor på rödek och inhemsk ek och fann intressanta...
-
Global vattenbrist kan bli värre än väntat
Vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Med hjälp av en ny beräkningsmetod visar forskare att risken för vattenbrist globalt kan vara större än man tidigare trott.
-
Bränd skog släpper ut koldioxid under lång tid
Skogsbränder i Norden fortsätter att släppa ut koldioxid i flera år efter att lågorna slocknat, visar en studie vid Lunds universitet. Skogen tar även lång tid på sig att återhämta sig och fungera som en effektiv kolsänka igen.
-
Ny teknik kan ge vätgasflyget en skjuts
Flyg som drivs med vätgas kan leda till ett mer miljövänligt resande. Men ett problem är att de fossilfria planen inte kan flyga långa sträckor. Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en helt ny typ av värmeväxlare som ökar räckvidden.
-
Trädens bark gör nytta för klimatet
Det är känt att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären. Men nu visar en studie att de även fångar in metan – med hjälp av barken.
-
Sura jordar viktiga för lagring av kol
Sura sulfatjordar – som är vanliga i världen – spelar roll för att fånga in och lagra kol, visar en studie. Resultaten är en pusselbit för att förstå kolets globala kretslopp.
-
Majsolen skyndade på sommarens blommor
Försommarens blomsterprakt märks extra långt norrut i år. Förklaringen är att sol och värme i maj gav naturens växter en rejäl skjuts. Men den tidiga starten gör att många växter redan blommat över.
-
Fjordar lagrar mycket kol – oavsett syrehalt
Fjordar i Bohuslän på västkusten fungerar som effektiva kolfällor – oavsett om bottnarna är syrerika eller inte. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Avloppsvatten kan bli ren dryck
Klimatförändringar och torra somrar kan hota tillgången på vatten. Men problemen kan lindras av ett billigt sätt att rena avloppsvatten som till och med skulle kunna drickas, visar en avhandling. – Jag blev förvånad över att vi nådde så hög vattenkvalitet med en relativt enkel och...
-
Så långt har den svenska våren kommit
Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som frivilliga personer rapporterat in under Valborgshelgen. Med hjälp av observationerna ges en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i olika delar av landet vid...
-
Fler bränder kan hota skogarnas kollagring
Skogsbränder som drabbade Sverige 2018 väntas öka i takt med den globala uppvärmningen. Forskare har nu undersökt hur klimatförändringar påverkar de skadade skogarnas utveckling och förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären.
-
Så påverkar varmare klimat kolutsläppen från tundran
Ett team med över 70 forskare från olika länder har simulerat effekterna av ett uppvärmt klimat i 28 områden med tundra runt om i världen, skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande. För att göra detta har forskarna använt sig av så...
-
Tidig algblomning kan störa Östersjöns ekosystem
Blomningen av växtplankton startar allt tidigare, visar en studie från Stockholm universitet. Samtidigt har säsongen för djurplankton inte förändrats. Det finns därför en risk att den känsliga balansen i Östersjöns ekosystem rubbas.
-
Blyga anemoner vinnare i allt varmare hav
I naturen kan det löna sig att vara lite försiktig. Havsanemoner som reagerar långsammare på förändring klarar en värmebölja bättre än artfränder som snabbt ändrar sitt beteende. Det visar forskning från Göteborgs universitet.