Psykisk hälsa
Den här sidan samlar artiklar inom det enormt breda området psykisk hälsa. Här hittar du forskningsresultat om depression, kbt på nätet och autism, såväl som schizofreni, elevhälsa och hur poliser mår på jobbet. Bara för att ta några exempel.
-
Psykisk ohälsa syns i blodet
Schizofreni, utmattningssyndrom eller depression. Idag bygger alla psykiatriska diagnoser på bedömning av patientens beteende. Objektiva test skulle underlätta - och minska stigmat kring psykisk ohälsa, menar forskare.
-
Barn med utländsk bakgrund får mer sällan psykiatrisk behandling
Barn med utländsk bakgrund får inte lika ofta rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med barn med svenskfödda föräldrar. Det visar forskning från Karolinska Institutet.
-
Tysta fläktar kan göra oss friskare
En doktorand vid Chalmers har lokaliserat skadliga ljud från fläktarna i våra ventilationssystem. Och skapat en helt tyst fläkt – utan de farliga tonala ljuden. Brus i inomhusmiljö är en hälsorisk och kan påverka barns kognitiva utveckling.
-
Sämre mående efter enstaka möte med hälsocoach
Ett enstaka besök hos en hälsocoach ger inte bättre mående, tvärtom försämras den upplevda hälsan. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
-
Antidepressiva kan minska självmord bland äldre
Antidepressiva läkemedel kopplas till lägre risk för självmord bland personer över 75 år på äldreboenden. Samtidigt fördubblas risken om läkemedel ges mot sömnproblem, visar en studie.
-
Svårare för män att söka vård för psykisk ohälsa
Många män med psykisk ohälsa söker inte vård för sina symtom. Både kunskap om och attityder till psykisk ohälsa spelar roll, liksom männens utbildningsnivå.
-
Självmord kan förhindras med bättre strategier
Varje dag dör fyra människor i Sverige i självmord. Bättre strategier för bedömning av suicidrisk, ökad kunskap inom primärvården och större fokus på dem som tidigare gjort självmordsförsök, kan sannolikt rädda fler liv.
-
Sårbara ungdomar har sämre socialt kapital
Psykiska besvär och lågt välbefinnande är vanligare bland ungdomar som upplever bristande tillit och känner en låg känsla av samhörighet och stöd från familj, skola och vänner.
-
Svår covid-19 kan öka risken för depression
Depression och ångest kan följa i spåren av covid-19 och symtomen kan hålla i sig upp till 16 månader. Det är särskilt tydligt bland personer som drabbats av svårare sjukdom.
-
När barns trots blir farligt
Redan vid ett års ålder kan man upptäcka tecken på allvarligt utåtagerande beteende hos barn. När barnet blir äldre kan aggressiviteten leda till stora problem. Med tidiga insatser har man en chans att vända utvecklingen.
-
Mikroryckningar i ögonen kan avslöja undvikande beteende
Forskare vid Lunds universitet har använt sig av en liten ögonrörelse - så kallad mikrosackad - för att upptäcka det som inom psykologin kallas undvikande beteende.
-
Unga vuxnas psykiska hälsa opåverkad i början av pandemin
Pandemin gav unga vuxna en välbehövlig paus. Det kan vara en av förklaringarna till att unga vuxnas psykiska hälsa - enligt en studie från Institutet för framtidsstudier - inte påverkades till det sämre i början av pandemin.
-
Svårt bedöma arbetsförmåga vid sjukskrivning
Majoriteten läkare i primärvården anser att ett beslut om sjukskrivning blir bättre om de har kontakt med patientens arbetsgivare. Ändå är det få som har det.
-
Liten insats gör mycket för barn till deprimerade mammor
Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halka efter i sin kognitiva utveckling, visar flera studier. Men det räcker med väldigt små förändringar för att sambandet ska brytas och barnen återgå till sin normala utvecklingsnivå.
-
Unga med psykisk ohälsa hittar inte vård
Ungdomar med psykiska besvär är rädda för att inte få hjälp. De upplever att samhällets stödsystem är svårnavigerat och otillgängligt och tycker att de själva kan för lite om psykisk hälsa. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad. Katrin Häggström Westberg har...
-
Cancer, hopp och att våga leva
Att vara hoppfull, att ta hjälp av varandra och att låta livet vara föränderligt. Det är aktiva handlingar som kan hjälpa människor att finna trygghet vid svår sjukdom som cancer. Det menar Ulrika Sandén som nyligen disputerat med en avhandling om att leva med cancer.