Astronomer har tagit ännu ett steg mot att förstå hur stjärnor bildas och påverkar sin omgivning. En ny studie visar att stora stjärnhopar utvecklas snabbare än mindre och tidigare skingrar de gasmoln där stjärnorna föds.
Forskare har med hjälp av rymdteleskopen Hubble och James Webb studerat tusentals unga stjärnhopar i fyra närliggande galaxer: M51, M83, NGC 628 och NGC 4449.
– Det var spännande att se att tiden det tar för en stjärnhop att träda fram hänger ihop med hur massiv den är. Det påverkar vår förståelse av allt från planetbildning till galaxers utveckling, säger Alex Pedrini, doktorand vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Tusentals stjärnhopar
De flesta stjärnor föds i täta moln av gas och stoft. När unga, massiva stjärnor börjar avge energi blåser de bort det omgivande materialet, vilket bromsar den fortsatta stjärnbildningen.
Olika typer av ljus kan visa olika skeden i utvecklingen. Infrarött ljus gör det möjligt att se genom stoftet och upptäcka nyfödda stjärnhopar, medan synligt ljus visar stjärnorna när gasen har skingrats.
– Genom att jämföra hur många stjärnhopar vi ser i olika stadier kan vi uppskatta hur lång tid det tar för dem att träda fram och hur det beror på deras massa, säger Alex Pedrini.
Viktigt för att förstå universum
Forskarna identifierade omkring 9 000 unga stjärnhopar och såg att de största hoparna utvecklas snabbare än mindre.
Resultaten tyder på att stora stjärnhopar bildas i mycket täta områden, där gas lättare omvandlas till nya stjärnor.
– Eftersom stora stjärnhopar skingrar sin födelsegas snabbare kan mer av deras energirika strålning spridas ut i galaxen, säger Alex Pedrini.
Forskarna hoppas att framtida observationer med James Webb-teleskopet ska ge ännu mer kunskap om hur stjärnor och planeter bildas i olika delar av universum.
Vetenskaplig artikel:
The emerging timescale of young star clusters regulated by cluster stellar mass, Nature Astronomy.
