Rymden
-
Robothunden Spot utforskar underjorden – och rymden
Nästa generations autonoma robotar kan användas till både räddningsaktioner och utforskning av planeter. – Vi laddar roboten med ett uppdrag som den sedan utför, utan pilot eller människa som styr, säger George Nikolakopoulos, professor i robotik och artificiell intelligens vid Luleå...
-
Asteroider porösare än man tidigare trott
Mätningar på asteroiden Ryugu visar att en blandning av material med olika porositet med ursprung på olika platser. – Kunskapen kan bidra till teknik för att avleda asteroider från jorden, säger Axel Hagermann, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska högskola.
-
Galaktiska kollisioner kan få galaxer att dö
Utan gas bildas inga nya stjärnor och galaxer dör. Med hjälp av teleskopet ALMA har forskare för första gången lyckats observera en galax som är på väg att dö. Forskarna kunde se stjärnbildande gas kastas ut i form av en "tidvattensvans" och orsaken till fenomenet tros vara en kollision...
-
Svenskt instrument med på resan till Jupiters isiga månar
Svenska partikelsensorer ska mäta partiklar omkring Jupiter och dess tre isiga månar Europa, Callisto och Ganymedes. Forskare hoppas att mätningarna ska ge svar på om det finns förutsättningar till liv under de frusna hav som finns på månarna.
-
Källan till kosmiska blixtar hittad?
Källan till radioblixtar, korta radiosignaler som syns på långt håll i universum, har tidigare varit okänd. Nu har man upptäckt radioblixtar från vår galax, Vintergatan, och källan visade sig vara en av de extremt magnetiserade stjärnor som kallas magnetarer.
-
Vad hände med vattnet på Venus?
Historiskt sett hade Venus antagligen en så stor vattenmängd att det skulle kunnat skapa ett vattendjup på upp till flera hundra meter. Men det är bara några få decimeter av vattnet som försvunnit ut till rymden – så vart tog resten vägen?
-
Hot från rymden – en stor smäll
I september 2020 for en asteroid, stor som en minibuss, förbi jorden. Den kunde lika gärna ha krockat med oss. Nya observationer visar att risken för ödesdigra krockar med jordnära asteroider är betydligt större än man tidigare trott.
-
Rekordkänslig optisk mottagare för rymdkommunikation
Kommunikation med rymdsonder genom långdistanslänkar kräver bästa möjliga mottagarkänslighet. Forskare vid Chalmers tekniska högskola i Sverige har utvecklat en laserstrålbaserad metod med hjälp av en nästan ”brusfri” optisk för-förstärkare i mottagaren. Det ökar både räckvidden...
-
Långa rymdfärder kan försämra synen
Synförsämring i rymden kan bli ett allvarligt hinder mot planerna på att skicka människor till Mars. Forskare har funnit anatomiska förändringar som tyder på att det är balansen mellan trycket kring hjärnan och ögat som rubbas vid tyngdlöshet. Det riskerar att förändra ögat och...
-
Oceaner under isen på Jupiters måne Ganymedes undersöks med svenskt instrument
Svenskt instrument är på väg till rymdfarkosten JUICE, för att undersöka Jupiters måne Ganymedes. Syftet är att mäta elektriska och magnetiska fält för att kartlägga Ganymedes oceaner under dess djupfrysta istäcke.
-
Så går det att förutspå ödesdigra solstormar
Den magnetiska energin som frigörs vid solstormar har potential att slå ut elnät, internet och flygtrafik. Men nu har forskare utvecklat en metod som kan hjälpa till att förutspå rymdväder. Upptäckten kan på sikt göra oss bättre förberedda på att skydda sårbara samhällsfunktioner.
-
Skruvad rymdradiostrålning upptäckt
Rymdforskare har spårat den skruvade radiostrålningen från det berömda svarta hålet i galaxen M87. Den skruvade strålningen kan avslöja unika egenskaper hos svarta hål.
-
Magnetiska stormar – ett fönster till det förflutna
Utflöde av syre från jordens atmosfär ökar med kraftiga solvindar. Under så kallade magnetiska stormar kan jonutflödet öka nästan 100 gånger jämfört med lugna förhållanden.
-
Rymdväder kräver internationellt samarbete
Både Europeiskt och globalt samarbete krävs för att möta framtida risker med rymdväder. Med bland annat korrekta prognoser kan kritiska funktioner i samhället skyddas. Det är en av sex nödvändiga insatser och aktiviteter behöver koordineras på europeisk nivå.
-
Nobelpriset i fysik: De gav oss ny syn på vår plats i universum
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2019 till James Peebles, Michel Mayor, och Didier Queloz. Priset belönar ny förståelse av universums uppbyggnad och historia, samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt...
-
Gigantisk asteroidsmäll gav ökad biologisk mångfald på jorden
En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att en kollision i asteroidbältet för 470 miljoner år sedan radikalt förändrade livet på jorden. Solsystemet fylldes med enorma mängder damm varpå en unik istid, följd av en ökad biologisk mångfald, uppstod. Den nya...