Rymden

Forskare har med hjälp av jätteteleskop upptäckt spår av grundämnen från en extremt avlägsen galax – så långt borta att det tagit ljuset från galaxen cirka 13.3 miljarder år att nå fram till oss. Upptäckten kan ge nya svar på frågor om hur stjärnbildning gick till för cirka 250...

Solstormar, kosmisk strålning och norrsken är välkända fenomen. Exakt hur deras enorma energi uppstår är däremot inte lika känt. Nu har fysikforskare på Chalmers hittat ett nytt sätt att studera dessa spektakulära rymdplasmafenomen.

Nu offentliggörs den mest detaljerade stjärnkatalogen i astronomins historia. Katalogen bygger på observationer utförda med europeiska forskningssatelliten Gaia. Bland annat innehåller katalogen exakta avstånd, ljusstyrkor, temperaturer och färger hos miljontals stjärnor i vår galax...

Hur blir vädret på längre sikt? Svaret finns i vindarna i den övre atmosfären. Nu ska forskare på Chalmers ta fram en satellit, kallad Siw, som blir den första att studera dessa vindströmmar. Syftet är att öka kunskaperna om hur de påverkar väder och klimat.

Ett chalmerslett forskarlag har tagit fram en metod för att mäta upp magnetfält i rymden med hjälp av metanol, den enklaste formen av alkohol. Forskningsresultaten löser en viktig gåta inom astrokemin och erbjuder ett nytt sätt att undersöka hur tunga stjärnor föds.

Cassini hette den rymdfarkost som färdades genom Saturnus ringar i jakt på ny kunskap om planeten och dess atmosfär. Cassini kraschade in i Saturnus gasmassor i september i år. Nu kommer mätresultat från det svenskutvecklade mätinstrumentet som fanns ombord under farkostens drygt två...

Trots frånvaron av en magnetisk dipol liknande jordens, är Mars atmosfär väl skyddad från solvindens effekter på jonutflödet från planeten. Det visar mätningar från det svenskledda partikelinstrumentet ASPERA-3, som finns på rymdsonden Mars Express.

En tredimensionell, interaktiv modell av Vintergatan. Det är målet för en grupp lundaforskare som kombinerar Virtual Reality-teknik med satellitdata för att analysera galaktiska data på ett nytt och intuitivt sätt. Dessutom kan modellen användas i utbildning för att förstå rymden bättre.

Ett forskarlag har för första gången studerat detaljer på ytan av en åldrande stjärna med samma massa som solen. Observationerna kan ge en fingervisning om solens framtid.

Den 14 september 2015 observerades för första gången någonsin universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Gravitionsvågorna fångades av årets nobelpristagare i fysik.

En solstorm gjorde att planeten Mars träffades av energirika partiklar den 11 september i år, visar mätningar av det svenska instrumentet ASPERA-3 ombord på satelliten Mars Express. Det var en av de kraftigaste solstormarna som Mars Express observerat, sen satelliten började kretsa runt Mars...

Efter två årtionden i rymden närmar sig NASA rymdfarkost Cassini slutet på sin resa. Idag vid 13-tiden tar raketbränslet slut och operatörerna styr medvetet Cassini rakt in i Saturnus gasmassor för förintelse. Detta för att säkra att Saturnus månar förblir orörda för framtida...

Snart kommer vi bättre kunna förstå hur norrsken, solstormar och rymdväder i den övre atmosfären påverkar oss här på jorden. I höst påbörjas bygget av den nya internationella forskningsradarn Eiscat_3D som kan mäta rymd- och atmosfärfenomen i större volymer och med mycket högre...

Tvillingteleskopen är Onsala rymdobservatoriums nyaste tillskott. De ska bidra till forskning om jorden och hur den förändras genom att med millimeterprecision mäta hur planeten rör sig – med hjälp av radiosignaler från avlägsna svarta hål. 

Att få en himlakropp kallad efter sig är en utmärkelse från den Internationella astronomiska unionen (IAU) och betyder att man utfört något av betydelse inom astronomin. Det har rymdfysiker Asta Pellinen-Wannberg gjort och belönas nu med Asteroid 11807 Wannberg.

En internationell forskargrupp under ledning av Ariel Goobar vid Stockholms universitet kan för första gången visa bilder från en Typ Ia-supernova, där ljuset är kraftigt fokuserat av krökningen från gravitationen kring en galax i siktlinjen.