Rymden

Från teleskopet Apex på 5000 meters höjd i norra Chile öppnas nu upp ett tidigare outforskat fönster mot universum. Det nya, chalmersbyggda instrumentet Sepia har börjat upptäcka ljussvaga signaler från vatten och andra molekyler i rymden.

Sverige deltar sedan 2008 i det multinationella projektet ”Cherenkov Telescope Array” (CTA) som avser uppföra ett observatorium på marken för att studera den mest energirika gammastrålningen från rymden. Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Stockholms universitet är samtliga aktiva...

​Superskarpa observationer med teleskopet Alma har avslöjat det som tycks vara bevis för en stjärnstorm hos Mira, en av stjärnhimlens närmaste och mest berömda röda jättar. Stjärnans aktivitet – som påminner om den man ser hos solen – är en överraskning för astronomer....

Ett superinstrument som bland annat kan mäta ozonlagrets tillväxt, förutsäga jordbävningar och lära oss mer om vad som egentligen hände när universum skapades. Det utvecklas just nu i ett forskningsprojekt som leds av Mälardalens högskola (MDH).

Gruvstad, militärstad, och vinterstad. Det är några av de namn som Kiruna har fått genom åren. I en avhandling från Umeå universitet visar idéhistorikern Fredrick Backman hur Kiruna även har blivit en rymdstad. Hans studie bidrar till ökad kunskap om den roll som samspelet mellan...

Ett forskarteam från Chalmers har med hjälp av superteleskopet Alma avslöjat ett extremt kraftfullt magnetfält mycket nära ett supermassivt svart hål i en avlägsen galax. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Science.

En internationell grupp av astronomer, bland dem Wouter Vlemmings på Chalmers, har gjort ett genombrott i att förstå hur tunga stjärnor föds. Forskningsresultaten publicerades i tidskriften Science den 2 april.

Astronomer vid bland annat Chalmers har hittat mängder av stoft och damm i en av de mest avlägsna galaxer som hittills har observerats. Upptäckten publiceras i Nature och är den första av sitt slag i en så avlägsen galax – ett spännande tecken på att galaxernas utveckling gick snabbt...

I en artikel i tidskriften Science visar en internationell forskargrupp ledd från Institutet för rymdfysik i Kiruna vad som händer då en magnetosfär håller på att bildas kring kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Resultaten bygger på mätdata som samlats in av kometjägaren Rosetta.

De första resultaten från den europeiska sonden Rosettas mätningar av kometen 67P presenteras nu i ett specialnummer av tidskriften Science. I sju artiklar avtecknar sig en märklig utomjordisk värld som på många sätt har överraskat forskarna.

Finns det liv utanför jordklotet? I sökandet efter svar på den stora frågan försöker forskarna lista ut hur livet uppstod på jorden och om det finns förutsättningar för att samma sak kan ha hänt på våra grannplaneter i solsystemet. Just nu byggs den europeiska sonden Juice som 2022...

En stor rymdsatsning vid Luleå tekniska universitet och med svensk rymdindustri har påbörjats.

Forskare från Österrike och Sverige presenterar i tidskriften Science en förklaring till gasmoln vid planeter kring andra stjärnor. Under de senaste åren har mer än tusen planeter kring andra stjärnor upptäckts. En del av planeterna passerar framför stjärnan. Man kan då få information...

Rymdstyrelsen har beslutat att finansiera ett nytt svenskt satellitprojekt kallat MATS. Det är en vetenskaplig satellit som ska undersöka vågor i övre atmosfären och deras inverkan på klimatet. Uppsändningen sker 2017.

Redan 140 miljoner år efter att Mars bildades fanns rinnande vatten och en atmosfär med syre. Det visar nya analyser av en marsmeteorit vid Naturhistoriska riksmuseet.

Rymden är inte tom. Från solen blåser en vind med laddade partiklar och magnetfält. Ibland kan den här solvinden ta sig igenom jordens magnetfält. Forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala har nu svar på en av frågorna om hur detta egentligen går till.