Skogen
-
Kolsänkorna inte klimaträddarna vi hoppats på
Naturliga kolsänkor som hav och skogar är mer sårbara än många trott. Kolsänkorna kan till och med börja släppa ut koldioxid.
-
Omfattande avskogning beror på jordbruk – men mycket av marken brukas inte
Mellan 90 och 99 procent av avskogningen i tropikerna kan kopplas till jordbruket – mark som sedan bara delvis används för odling. Skövlingen av skogen får konsekvenser för både klimat och ekologisk mångfald.
-
Trädplantering inte alltid en kolfälla
Forskare varnar för att skog på näringsfattig mark inte är en extra kolsänka på lång sikt. När skogen åldras minskar upptaget av koldioxid. Varje ny skogsplantering riskerar i stället att frigöra ytterligare kol ur marken.
-
Hugget som stucket för kvinnor i skogssektorn
Tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering och kränkningar. Tio års jämställdhetsarbete i skogssektorn har gett magert resultat, visar en uppföljning från 2011.
-
Miljöer som får oss att må bra
Vardagens krav kan tynga oss och göra att vi behöver återhämtning. Gröna ytor i städerna och naturupplevelser i skog och mark kan hjälpa till med det.
-
Fynd av nanoplast i avlägsna skogsvatten
Nanoplast – små, osynliga plastpartiklar som tidigare knappt har gått att mäta – har upptäckts i höga halter i skogssjöar, vattendrag och dammar i Sverige, och även i obefolkade områden i Sibirien.
-
Granarna tog lång tid på sig att rota sig i Sverige
Det tog mer än 10 000 år för granarna att sprida sig över hela Sverige – trots att de var tidigt på plats efter den senaste istiden. Den långsamma takten förvånar forskare.
-
Träden renar stadsluften
Nils Ericsson terminalen är smutsigast, Angereds stadspark renast. Luftföroreningsnivåerna varierar stort mellan olika platser i Göteborg. Det visar en studie som slår fast att träd bidrar till renare luft i städer.
-
Så länge tar det för ungskog att bli kolsänka igen
Hur lång tid tar det innan en avverkad och återplanterad skog tar upp mer koldioxid än den släpper ut? Det är en omdebatterad fråga som är viktig för både skogsbruket och miljön. Forskare vid Linnéuniversitetet har svaret.
-
Minskad avverkning av skog stor nytta för klimatet
Minskad avverkning av skog ger stor klimatnytta på kort och medellång sikt (mer än 50 år). Ökade avverkningsnivåer ger negativa klimateffekter både på både kort och lång sikt – även om man räknar in att biomassa från skogen...
-
Smart skogsmaskin kan själv hämta och lämna timmer
En självkörande skogsmaskin som hämtar och lämnar timmer – samtidigt som den väljer den väg som är mest skonsam för marken – det är framtiden skogsbruk, enligt forskarna.
-
Val av träd viktigt för att möta klimatförändringar
Trädarter från Afrikas höglänta bergsregnskogar kan anpassa både fotosyntes och bladens ämnesomsättning till uppvärmning. Men olika artgrupper är olika bra på detta.
-
Så påverkar klimatet skogens skägg
Tillväxten hos ljusa hänglavar ökar starkt med mängden och varaktigheten av nederbörd, medan regn har liten effekt på tillväxt hos mörka lavar. Forskning från Umeå universitet förklarar varför just de ljusa hänglavarna gynnas...
-
Skogsskador – inte bara älgarnas fel
Skogsskadorna väger tungt när det beslutas hur många älgar som ska skjutas och var. Men mängden tall och antalet andra hjortdjur måste också tas med i beräkningarna, om skadorna på tall ska kunna minskas på ett effektivt sätt, visar...
-
Skogsbränder både släcker och väcker liv
Risken för skogsbränder är stor, i delar av landet extremt stor. Farhågor finns för en upprepning av den heta brandsommaren 2018, som kan ha varit starten på en era med fler och större bränder i Sverige. Nu har forskare vid KTH tagit fram en algoritm som...
-
Naturen har blivit svenskarnas kyrka
Många svenskar har en andlig relation till naturen, enligt forskare. Det får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar coronakrisen till hur vi kan skydda miljön.