Skola

I debatten om skolan föreslås mobilförbud och ministrar pratar om att gå från skärm till pärm. Samtidigt visar en avhandling från Göteborgs universitet att skolan backar från sitt bildande uppdrag och brister i undervisningen om digital kompetens.

Studenter som använder ChatGPT gör det av olika anledningar – och skälen varierar i olika länder. Forskare tycker att lärosäten borde ta in AI i sina utbildningar.

Efter pandemin förväntas universitetslärare kunna undervisa både på plats och på distans, något som kan påverka undervisningens kvalitet. Nu menar forskare att lärarna behöver få bättre möjlighet att fokusera på undervisningens kärna – innehållet.

När fler vet varför vaccin mot HPV är viktigt blir det lättare att hålla uppe en hög vaccinationstäckning. – Både föräldrar och barn har bristande kunskap om HPV och vaccinering, säger Eva Runngren, forskare i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.

Krav på ekonomiska vinster och effektivitet gör att en slags dold läroplan styr undervisningen på komvux. Det visar intervjuer med komvuxlärare som forskare vid Linköpings universitet har gjort.

Psykisk ohälsa bland unga har ökat de senaste decennierna. Nu visar forskning att elever som misslyckas med skolan är särskilt utsatta. Kopplingen mellan skolmisslyckande och psykisk ohälsa har blivit starkare de senaste åren.

Påfrestande arbetsmiljö och stökiga organisationer bidrar till att rektorer och skolledare får nog och slutar sina jobb. För att fler ska vilja stanna kvar som ledare behövs ett bra stöd från den egna chefen. Det visar en studie.

Många gymnasieelever tar stöd av ChatGPT i sitt skolarbete på natur- och teknikprogrammen. Men användningen sker på ett genomtänkt sätt – trots att många inte har så bra koll på AI. Det menar forskare vid Högskolan i Halmstad.

De flesta studenter i Sverige är flitiga när det gäller att läsa kurslitteratur. Yngre läser däremot betydligt mindre än sina äldre studiekamrater. Det visar en undersökning som kastar nytt ljus över diskussionen om en kris för läsningen inom högre utbildning.

Kollegialt lärande är ett sätt för lärare att utveckla undervisningen tillsammans. Men kollektiva vanor kan sätta käppar i hjulet för förbättringar, enligt en studie vid Örebro universitet. – Vi visar att det finns en stark vana bland lärare att jobba individuellt, säger forskaren...

Ett klassrum där eleverna behärskar flera språk kan ses som en pedagogisk skattkista, enligt en ny avhandling. Men lärarna behöver veta hur kistan öppnas för att kunna använda språkkunskaperna på ett bra sätt i undervisningen.

Muslimska elever upplever en utsatthet i skolmiljön, något som kopplas till deras religiösa identitet. Känslan av att inte passa in påverkar bland annat elevernas val av gymnasium, visar forskning vid Göteborgs universitet.

En del muslimska elever vill undvika simning eller pardans med klasskamrater av motsatt kön. En del kristna elever ifrågasätter yoga. Men dessa spänningar leder sällan till stora konflikter – eller till förändringar i idrottsundervisningen. Det framgår av en ny doktorsavhandling från...

Barn från välbärgade och högutbildade familjer får bättre betyg i idrott – och klyftorna ökar. Det visar en avhandling som också slår hål på myten att killar presterar bättre i idrott än tjejer.

Intresset för att läsa minskar hos svenska ungdomar. Samtidigt finns en medvetenhet hos lärare om vikten av att väcka och bibehålla läslusten istället för att kräva den. Det säger forskare i pedagogik vid Linköpings universitet.

Lärare i Norden använder gärna skönlitteratur i undervisningen, men målet med läsningen skiljer sig åt. I de svenska klassrummen ligger fokus främst på att stärka elevernas läsförståelse. Det visar ny forskning vid Karlstads universitet.