Skola
-
Undervisning påverkas av klassens förkunskaper
Sammansättning och förkunskaper i klassen påverkar – och kan begränsa – lärarnas undervisning. Det har i sin tur betydelse för elevernas resultat, enligt en avhandling.
-
Vardaglig svenska kan bli språngbräda till språket
När sfi-elever gör praktik på arbetsplatser får de tillfälle att prata svenska, men även höra slang och dialekter. Det bidrar till att de utvecklas i det nya språket, enligt en studie.
-
Gör mobilförbud verkligen skolan bättre?
Självklart höjer ett mobilförbud kunskapsnivån i skolan, menar politiker. Men alla är inte lika säkra på att det har just den effekten. Frågan är mer komplex än så, menar forskare.
-
Genuin vänskap i skolan är en motkraft till mobbning
Det är viktigt för barn att få ingå i genuina vänskapsrelationer i skolan. En förståelse för det är viktig för att kunna motverka mobbning, enligt ny avhandling.
-
Att skapa konkurrens mellan skolor på 90-talet slukade tid och pengar
Forskarna trodde att det skulle ta max två år. Det tog tio. Att konkurrensutsätta den svenska gymnasieskolan på 1990-talet blev en överraskande långdragen och dyr historia, enligt en ny studie.
-
Att skapa konkurrens mellan skolor slukade tid och pengar
Forskarna trodde att det skulle ta max två år. Det tog tio. Att konkurrensutsätta den svenska gymnasieskolan på 1990-talet blev en överraskande långdragen och dyr historia, enligt en ny studie.
-
Nya lärare har för lite träning i relationer
Nyutexaminerade lärare är oftast bra på att undervisa men har fått bristfällig träning i att hantera relationer, exempelvis relationer med elevers föräldrar. Ännu fler nyblivna lärare kommer troligen att försvinna från yrket om de inte får bättre träning på denna punkt, enligt en ny...
-
Gymnasielever kan ha mått bra av distansundervisning
Gymnasieelever sökte mer sällan hjälp för psykisk ohälsa när de studerade hemma under pandemin, enligt en ny studie. – Vi tror att det kan finnas en viss grupp som mår sämre av att vara på skolan och därmed gynnades av att vara hemma, säger Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi.
-
Nyanlända barn med kort skolbakgrund osynliggörs i skolan
Nyanlända elever i åldern 12-15 år med kort skolbakgrund får inte alltid den hjälp de behöver. Lärare tenderar att bortse från barnens begränsade utbildningsbakgrund och kan istället anse att barnen har låg kognitiv förmåga. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
-
Intersex, asexualitet – så kan sexualundervisningen breddas
Sexualundervisningen på högstadiet behöver breddas med fler representationer av sådant som intersexuella variationer och asexualitet. Lärare behöver också välkomna och ta tillvara på oväntade kommentarer från eleverna, enligt en ny avhandling.
-
Särskilt begåvade barn beskrivs på negativt sätt i skolan
Skolpersonal och rektorer beskriver ofta särskild begåvning hos barn utifrån svårigheter och problem – istället för att se begåvningen som en tillgång för både barnet och verksamheten. Det framgår av en ny avhandling.
-
Samverkan mot ungdomsbrott är ofta bortkastat jobb
Samverkansarbete i kommuner för att hjälpa unga i riskzon för brott kan funka om det görs rätt, men blir ofta bortkastat jobb, enligt Christina Söderberg som har skrivit en avhandling i ämnet. – Det är viktigt att inte bara sitta och byta information med varandra, utan se till att det...
-
Distansstudier – bra för många men risk för dubbelarbete
Frihet i vardagen. Men också risk för dubbelarbete och känslan av att hem och plugg flyter ihop. Att studera på distans har för- och nackdelar och väcker viktiga frågor om mänskliga relationer, enligt en ny studie.
-
Skönlitteratur kan göra grammatiken mer intressant
Att elever läser "riktiga" böcker och utifrån dem lär sig grammatik – det kan vara ett lyckat grepp i svenskundervisningen, enligt en ny avhandling.
-
Oroande gap när skolan lär ut samhällskunskap
Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det betyder att en del elever inte får viktiga kunskaper om demokrati, enligt en ny avhandling.
-
Sämre resultat när studierna var på engelska
Engelska som undervisningsspråk på universitet kan påverka studierna negativt. En studie visar att teknikstudenters resultat blev betydligt sämre och fler hoppade av utbildningen.