Forskningens historia
Vem var den förste forskaren? Ingen vet, men det vi idag kallar vetenskaplig metod – att observera, samla in data och utveckla teorier – har funnits hos människan väldigt länge.
Redan på 1000-talet före Kristus var kinesiska astronomer medvetna om månens betydelse i en solförmörkelse. De studerade noggrant hur solen, månen och planeter rörde sig på himlen. Och även om himlafenomenen förklarades med myter, som att en drake slukade solen och månen, visar historiska dokument att de också kunde förutse sol- och månförmörkelser med hjälp av data de samlat in.
Matematiker före år 0
- Minuten härstammar från Mesopotamien
Sumererna, ett folk som levde i Mesopotamien (nu Irak), uppfann det sexagesimala talsystemet med siffran 60 som bas. Babylonierna utvecklade det vidare och därför har vi än idag 60 sekunder per minut och en cirkel som är 360 grader. År 2000 – 539 f.Kr. - Mayafolket var tidigt ute från noll
Mayafolket, som levde i Mellanamerika, började använda begreppet noll (0) ungefär tusen år innan européerna gjorde det. År 2000 f.Kr. – 1500 e.Kr. - Pythagoras uppfinning lever än
Euklides, Arkimedes och Pythagoras är grekiska kändisar som var med och la grunden till den matematik och geometri vi fortfarande lär oss i skolan. År 500 – 300 f.Kr. Pythagoras sats används än idag inom en mängd olika områden, från byggnationer till att lösa problem inom fysik och datorgrafik.
Redan de gamla grekerna – en del i alla fall – föreslog ett systematiskt tillvägagångssätt för att undersöka och förstå världen. Aristoteles (384–322 f.Kr) som var student hos Platon, har kallats den första vetenskapsmannen. Han samlade in och studerade djur och växter som han använde för att dra sina slutsatser. Han grundlade också vetenskapliga områden som biologi och zoologi. Men vem som var den allra första forskaren går det inte att få svar på.
Sokrates älskade att ställa frågor
Platon, då, som föddes 428 f.Kr. i Aten, vad gjorde han? En hel massa. Bland annat utvecklade han den så kallade sokratiska metoden. Det är ett sätt att ställa frågor och ha ett samtal som hjälper till att undersöka och förstå svåra ämnen bättre.
Platons lärare Sokrates, också han född på 400-talet f.Kr. i Grekland, älskade att ställa frågor istället för att ge direkta svar. Han ifrågasatte andras påståenden för att uppmuntra kritiskt tänkande och hjälpa människor att själva upptäcka svar och få insikter.
Hur bra är en pizza?
En vän påstår att pizza är världens bästa mat. I stället för att bara säga ”ja, jag håller med!” eller ”nej, definitivt inte!”, använder du den sokratiska metoden. Och ställer frågor som:
- ”Vad menar du med ’bästa maten? Är det smaken eller är hur nyttig den är?”
- ”Finns det tillfällen när pizza inte är bäst?”
- ”Vad händer om vi är på en öde ö och det enda vi har att äta är en pizza som har legat där i en vecka. Är det fortfarande den ’bästa maten’?”
Genom att fortsätta fråga får den sokratiska metoden din kompis att tänka djupare, ifrågasätta och fördjupa det hen tänker och kanske till och med förändra sitt sätt att se på saken.
Demokritos knäckte mysteriet med materian
Demokritos, också han född på 400-talet f. Kr. i Grekland, menade att världen består av pyttesmå, osynliga partiklar – så kallade ”atomer” (som betyder odelbar). Grunderna i Demokritos tankar håller än i dag, men det har förstås hänt mycket inom fysik och kemi sedan dess.
Demokritos atomer håller än i dag
Demokritos: Atomen är den minsta, odelbara enheten av materia.
Modern teori: Atomer består av partiklar som protoner, neutroner och elektroner. Protoner och neutroner består i sin tur av elementarpartiklar som kvarkar.
Demokritos: Atomen består av ett enda material rakt igenom.
Modern teori: Atomen har en kärna av tyngre protoner och neutroner och omges av lättare elektroner rör sig i orbitaler med olika energinivåer.
Demokritos: Atomer kan kombineras mekaniskt genom ”krokar och öglor”.
Modern teori: Atomer binder till varandra genom elektromagnetiska krafter.
Gud inte längre enda källan till kunskap
Grunden till den vetenskapliga metod som forskare använder än idag utvecklades i början av 1600-talet. En vetenskapsman som bidrog till utvecklingen var engelsmannen Francis Bacon (1561–1626). Han menade att kunskap bäst byggs genom att vi noggrant observerar världen omkring oss.
Att dra slutsatser baserade på egna observationer utmanade tanken att all skapelse och kunskap kom från Gud. Många av dåtidens forskare, bland andra Galileo Galilei och Isaac Newton, var kristna men de såg ingen motsättning mellan gudstro och vetenskap.
Skeptiker viktiga för vetenskapen
Francis Bacon pushade forskare att ifrågasätta gamla ”sanningar” och att vara kritiska mot sina egna idéer. Han tryckte också på att forskare skulle dokumentera sina upptäckter noggrant. Varför? Jo, för att det skulle gå att testa teorierna ordentligt. På det viset såg han till att reproducerbarhet – att andra forskare ska kunna upprepa ens experiment och få samma resultatet – blev en viktig del av modern forskning.
Tankesättet har sedan utvecklats steg för steg, men grunden inom naturvetenskaperna är fortfarande empiri och analys: att samla in observationer och data från verkligheten och sedan undersöka och tolka informationen för att dra slutsatser om hur naturen fungerar.
Tre forskare som var tidigt ute
- Hypatia av Alexandria var en av 300-talets giganter inom matematik. Hennes förmåga att förenkla, sammanfatta och utveckla andras teorier gjorde att många matematiska idéer från Antiken har överlevt till idag. Hon blev mördad av kristna fanatiker 415 e.Kr. Läs mer om berömda vetenskapskvinnor.
- Alhazen (Ibn al-Haytham) (965–1040 e. Kr.) var antagligen den förste forskaren att använda experiment som metod för att studera optik och ljus. I sin bok om optik, Kitab al-Manazir, beskrev han att man kan komma fram till ny kunskap genom att först gissa hur något fungerar (ha en hypotes) och sedan pröva om gissningen stämmer (verifiera genom experiment).
- Nicolaus Kopernicus, 1473–1543, var en polsk astronom och läkare. I sin bok, Om himlakropparnas kretslopp, ifrågasatte han den vanliga uppfattningen att jorden var universums mitt. Han föreslog istället att planeterna, inklusive jorden, snurrade runt solen.
Den vetenskapliga metoden – steg för steg
Psst …
Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se