Orsak – eller bara samband?

Att förstå varför något händer är en viktig del av viss forskning. Till exempel: Varför ökar jordens temperatur? Varför får vissa människor postcovid? Varför föll romarriket?

För att hitta svar letar forskare efter saker som kan ha ett samband med det de undersöker – som händelser, företeelser eller förändringar som inträffat eller finns samtidigt.

Men bara för att två saker tycks hänga ihop behöver det inte betyda att den ena orsakar den andra.

Om de bara existerar samtidigt utan att påverka varandra kallas det för samband (korrelation). Om den ena saken faktiskt orsakar den andra, kallas det orsakssamband (kausalitet).

När är ett samband INTE ett orsakssamband?

I den ”vanliga världen” är det här sällan så krångligt. Vi vet att det finns ett samband mellan glass och sommar, det kan vi se när vi tittar oss omkring ute på stan en varm sommardag. Men vi förstår också att det inte är sommaren i sig som är orsaken till glassätandet, utan snarare värmen, att människor är lediga, att många glasskiosker är öppna och så vidare. Framför allt tror vi inte att det blir sommar för att vi ätit glass.

Mellan glass och sommar finns alltså ett tydligt samband – men inte ett orsakssamband.

När forskare försöker förstå något okänt är det inte alltid så lätt att skilja på faktorer som bara råkar existera samtidigt (som sommar och glassätande) och faktorer som direkt orsakar att något annat händer.

I forskning som handlar om människor blir det ännu svårare. Där kan många saker hänga ihop – vanor, livsstil, arv och miljö – utan att det är tydligt vad som påverkar vad.

Svårt att veta vad som orsakar vad

Forskare har till exempel sett att det finns en koppling (ett samband) mellan fetma och sjukdomen ledgångsreumatism. Det betyder att bland personer med övervikt är det vanligare att drabbas av ledgångsreumatism än bland personer utan övervikt.

Men betyder det att övervikten orsakar sjukdomen, att det finns ett orsakssamband mellan övervikt och ledgångsreumatism?

Det kan göra det – men det är svårt att veta säkert.

Varför? För att personer som har övervikt också kan ha andra saker gemensamt. De kanske rör sig mindre, äter annorlunda, har stressiga liv eller genetiska faktorer som påverkar både vikten och risken att bli sjuk i reumatism. Det gör det svårt för forskarna att veta vad som är den egentliga orsaken bakom sjukdomen.

För att ta reda på vad som faktiskt orsakar något behöver forskare ofta samla in mer data och testa olika förklaringar – ibland under lång tid.

Så var det till exempel i fallet med rökning och lungcancer:

Varför får så många lungcancer?

Under början av 1900-talet fick allt fler människor i Europa och Nordamerika lungcancer. Det väckte uppmärksamhet eftersom lungcancer fram till dess hade varit en ovanlig sjukdom.

Det fanns många idéer om vad det berodde på. Att det var rökningen var det till en början inte många som trodde; rökning var vid den tiden förknippat med något positivt och tjusigt.

Men runt mitten av 1900-talet började fler och fler forskare undersöka sambandet mellan rökning och lungcancer.

Först kunde man se i så kallade epidemiologiska studier att många av de som fick lungcancer också var rökare. Det bekräftade för forskarna att det fanns ett samband. Men var det ett orsakssamband? För att vara säker på det krävdes mycket mer forskning.

Forskarna undersökte till exempel:

• Vad som hände när de strök tjära från cigaretter på huden hos försöksdjur (de drabbades av tumörer).
• Vilka ämnen som finns inuti cigarettrök (flera ämnen som man visste var cancerframkallande).
• Hur hundar påverkades av att andas in cigarettrök (de fick lungcancer och andra lungsjukdomar).

Till slut kunde forskarna vara säkra på att de hade hittat ett orsakssamband: rökning orsakar lungcancer.

Därför är det viktigt att förstå skillnaden mellan samband och orsak

I efterhand kan det kännas självklart att det var rökningen som var orsaken till att fler och fler drabbades av lungcancer. Men i början undersökte forskarna många andra möjliga samband som man hade sett: som ärftlighet, luftföroreningar och tuberkulos (tbc).

Mellan tuberkulos och lungcancer såg man ett tydligt samband. Många patienter med lungcancer hade tidigare haft tbc, och forskarna misstänkte att ärr i lungorna från tbc kunde ligga bakom cancern.

Men när man undersökte det närmare visade det sig att det inte var tuberkulosen som orsakade cancer – utan rökningen. Rökning ökade både risken för att få tbc och risken för att få lungcancer. Den var alltså en tredje faktor som påverkade båda – det som forskare ibland kallar en confounding factor.

När ett samband kan vara tillräckligt

Men ibland räcker det ändå att veta att något hänger ihop – även om man inte vet exakt varför. Till exempel när personer som får ett visst läkemedel mår bättre.

Ett exempel är SSRI, en medicin som används mot depression och ångest. SSRI påverkar serotoninnivåerna i hjärnan, men forskare vet inte exakt vad som händer i hjärnan vid en depression eller hur läkemedlet fungerar. Eftersom det har hjälpt många används det fortfarande.

På liknande sätt har forskare sett att ekonomiskt bistånd kan minska kriminalitet. Även om de inte förstår alla detaljer bakom sambandet, vet man att stöd kan hjälpa människor i utsatta situationer. Ett tydligt samband kan alltså räcka för att sätta in åtgärder, även om orsakerna är okända.

Så pratar forskarna

Forskare kan beskriva samband och orsakssamband på många olika sätt. Så här kan det låta:

1. Vad är forskning?

Hur? Vad? Varför? Forskning hjälper oss att förstå mer om världen. Här får du en introduktion till vad forskning är.

2. Lär dig tolka forskning

Ju mer koll du har på hur forskning går till, desto enklare blir det att bedöma saker du hör eller läser om. Det hjälper dig att avgöra vad som är viktigt på riktigt.

3. Kan man lita på forskning?

Misstag, ifrågasättande och olika tolkningar är en del av forskningsprocessen. Det låter svajigt men gör forskningen starkare. Här förklarar vi hur.