Viktuppgång mellan graviditeter ökar risken för komplikationer
En ny stor studie av forskare vid Karolinska Institutet och amerikanska Harvard School of Public Health visar att en ökning av BMI (body mass index) hos kvinnor mellan första och andra barnet ökar risken för komplikationer under graviditeten. Studiens resultat stöder att det finns ett orsakssamband mellan mer eller mindre kraftig övervikt och risk för graviditetskomplikationer. Fynden presenteras i senaste numret av den ansedda vetenskapliga tidskriften the Lancet.
Fetma är ett växande problem världen över och ses av Världshälsoorganisationen, WHO, som ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan. Under de år som studien genomfördes (1992-2001) ökade andelen svenska gravida kvinnor med övervikt eller fetma från 25 till 36 procent. I USA ökade förekomsten av fetma hos kvinnor mellan 20 och 39 år från 9 procent 1960-62 till 28 procent 1999-2000.
Ett stort antal studier har under årens lopp kunnat länka komplikationer under graviditeten till fetma eller kraftig övervikt, men det har varit svårt att hitta bevis för ett direkt orsakssamband. I sin studie använde docent Eduardo Villamor (Harvard School of Public Health) och professor Sven Cnattingius (Karolinska Institutet) data från över 150 000 svenska kvinnor i Svenska Medicinska Födelseregistret som fött både sitt första och andra barn mellan åren 1992 och 2001. Forskarna räknade ut kvinnornas BMI (vikt i förhållande till längd) vid det första besöket på mödravårdscentralen vid varje graviditet. Därefter räknade de ut skillnaden i BMI mellan början av första och andra graviditeten. De komplikationer som Eduardo Villamor och Sven Cnattingius undersökte i samband kvinnornas andra graviditet var blodtryckssjukdomar hos mamman, graviditetsdiabetes, kejsarsnitt, fosterdöd och alltför stor fostertillväxt
Resultatet visade att viktökning mellan första och andra graviditet var kopplad till en ökad risk för samtliga dessa komplikationer. En ökning med en eller två BMI-enheter ökade risken för graviditetsdiabetes, blodtryckssjukdomar eller alltför stor fostertillväxt med mellan 20 och 40 procent. Risken för fosterdöd ökade med hela 63 procent för kvinnor som höjde sitt BMI med tre eller fler enheter i förhållande kvinnor som inte gick upp i vikt. Stor effekt syntes också på övriga komplikationer.
Dessutom upptäckte forskarna att viktuppgång ökade riskerna för graviditetskomplikationer även för kvinnor som inte var överviktiga. En kvinna som exempelvis är 1.65 m lång och väger 63 kilo före sin första graviditet har ett BMI på 23. Om hon ökar sin vikt med 3 kilo (1 BMI-enhet) mellan första och andra graviditeten skulle hon fortfarande vara att betrakta som normalviktig, men risken för graviditetsdiabetes skulle enligt studien öka med 30 procent. Om hon ökar 6 kilo i vikt (2 BMI-enheter), skulle detta innebära en fördubblad risk för graviditetsdiabetes. Och omvänt; viktnedgång före en graviditet leder hos redan överviktiga kvinnor till minskad risk för komplikationer.
– Vid tidigare studier av riskgraviditeter har man mätt kvinnornas vikt vid ett enstaka tillfälle, och då funnit att förekomsten av kraftig övervikt tycks öka frekvensen av olika typer komplikationer. I den här studien gick vi längre tillbaka i tiden och undersökte hur kvinnornas vikt utvecklats, säger professor Sven Cnattingius.
En begränsning i studien var att man inte kunde särskilja huruvida viktökningen berodde på den första graviditeten eller på kraftig viktuppgång mellan graviditeterna. Men allt som allt menar forskarna att resultaten erbjuder starka bevis för att viktökning inför en graviditet kan leda till ett stort antal komplikationer.
– Studiens resultat talar inte bara för att man bör rekommendera viktreduktion hos överviktiga unga kvinnor som planerar en graviditet, utan också att man verkar för att normalviktiga kvinnor behåller sin vikt. Mer forskning behövs dock för att hitta bra sätt att förhindra varaktig viktuppgång i samband med graviditet och underlätta viktnedgång efter förlossningen, säger professor Cnattingius.
Studien har finansierats med bidrag från Karolinska Institutet. Dr. Eduardo Villamor får visst ekonomiskt stöd av National Institute of Child Health and Development.
Publikation:
Interpregnancy weight change and risk of adverse pregnancy outcomes: A population-based study”, E. Villamor och S Cnattingius, The Lancet 30 september 2006.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Sven Cnattingius, professor i epidemiologi, Karolinska Institutet
Tfn: 08-524 861 90
E-post: sven.cnattingius@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare, Karolinska Institutet
Tfn: 08-524 838 95
E-post : katarina.sternudd@ki.se
Todd Datz, Assistant Director for External Communications, Harvard School of Public Health
Tfn: +1 617-432-3952
E-post: tdatz@hsph.harvard.edu
