Vuxna med ADHD begick färre brott när de fick medicin
Brottsligheten hos vuxna personer med ADHD sjönk kraftigt under perioder då de tog läkemedel mot tillståndet jämfört med när de inte medicinerade. Det framgår av en omfattande registerstudie med över 25 000 individer gjord vid Karolinska Institutet och publicerad i den ansedda vetenskapstidskriften New England Journal of Medicine, NEJM.
Det är känt från tidigare forskning att personer med ADHD löper en ökad risk att hamna i kriminalitet. Det har dock varit oklart om och hur läkemedelsbehandling mot ADHD påverkar brottsrisken. Nu har forskare från Karolinska Institutet följt över 25 000 individer med ADHD via olika befolkningsregister under en fyraårsperiod, 2006-2009. På så sätt har forskarna kunna undersöka kopplingen mellan läkemedelsbehandling mot ADHD och brottslighet.
Studien visar på flera olika sätt att ADHD läkemedel innebär en tydligt sänkt brottslighetsrisk. Till exempel var brottsligheten lägre bland dem som fick läkemedel än bland dem som inte fick det. När individerna jämfördes med sig själva, det vill säga under perioder med och utan läkemedelsbehandling, kunde forskarna konstatera att medicinering innebar en signifikant lägre risk för brottslighet. Under läkemedelsperioderna sjönk brottsligheten med 32 procent. Att individerna jämförts med sig själva är en styrka i studien, eftersom det visar att de sambanden troligen inte beror på andra skillnader mellan dem som medicinerar och de som inte gör det.
Andra slutsatser ur studien är att sambandet mellan medicinering mot ADHD och kriminalitet ser ungefär likadant ut för män och kvinnor, och att det gäller både mindre allvarliga brott och grova brott, som våldsbrott.
– Vi har visat att läkemedel mot ADHD med största sannolikhet sänker risken för brottslighet. Men det är viktigt att påpeka att de flesta läkemedelsbehandlingar innebär risk för biverkningar och därför måste risker värderas mot nytta vid varje enskild förskrivning, där den enskilde patientens hela livssituation ska vägas in, säger Henrik Larsson, docent vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
Medförfattaren Paul Lichtenstein, professor vid samma institution, håller med:
– Visst är det så att man måste väga potentiella fördelar mot nackdelar vid varje förskrivning, säger han. Vi menar att man nu också måste ta hänsyn till denna troliga sänkning av risk för brottslighet i bedömningen. Man brukar säga att ungefär 30-40 procent av långtidsdömda brottslingar har ADHD. Om man kan minska deras återfallsrisk med 30 procent skulle det uppenbarligen påverka den totala brottsligheten i samhället.
Ungefär fem procent av alla skolbarn och hälften så många vuxna lider av ADHD, som kännetecknas av bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter och impulsivitet. Forskning har visat att ADHD är ett relativt stabilt funktionshinder och många av dem som fått diagnosen ADHD som barn uppfyller kriterierna för diagnosen även i vuxen ålder. Personer med ADHD kan bl.a. behandlas med centralstimulerande läkemedel som påverkar hjärnan, och därmed förbättrar uppmärksamhet och impulskontroll.
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien är finansierad med pengar från Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Kriminalvården och National Institute of Child Health and Human Development.
Publikation: ”Attention Deficit Hyperactivity Disorder Medication and Criminality”, Paul Lichtenstein, Linda Halldner, Johan Zetterqvist, Arvid Sjölander, Eva Serlachius, Seena Fazel, Niklas Långström och Henrik Larsson, NEJM, 22 November 2012.
Paul Lichtenstein, professor Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Tel: 524 874 24 och 073-309 33 24
E-post: paul.lichtenstein@ki.se
Henrik Larsson, docent Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Tel: 08-524 823 44 och 070-405 66 25
E-post: henrik.larsson@ki.se
