Jobba 6 timmar, få betalt för 8

Vi spolar tiden några år framåt. Alla jobbar sex timmar per dag, utan löneavdrag:

Carina är sjuksköterska och ensamstående tonårsmamma. Hon hade ont i höften för ett par år sedan och var på väg att bli utbränd och långtidssjukskriven. Nu mår hon mycket bättre; sover längre och är mindre stressad på jobbet. Dessutom får hon tid för sina skogspromenader.

Johan är småbarnsförälder men hinner ändå träna på morgonen och får dessutom mer tid till barnen efter jobbet.

Sedan alla gått ner i arbetstid mår folk bättre och orkar mer – och längre, vilket behövs eftersom pensionsåldern ökat till 69 år. Summa summarum jobbar man ungefär lika mycket under sin livstid som tidigare, men jämnare fördelat över åren.

Eftersom den förlorade arbetstiden måste kompenseras har fler personer fått anställning och arbetslösheten minskat. Kostnaden för arbetslöshetsunderstöd och sjukvård har krympt men produktiviteten ökat.

Vad säger teorin?

Så skulle det kunna bli om Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ och Miljöpartiet får som de vill i riksdagsvalet, med förkortad arbetstid. Kanske, ingen vet säkert. Det finns ganska lite forskning om just arbetstidsförkortning eftersom det är svårt att studera.

2007 presenterade det numera nedlagda Arbetslivsinstitutet en omfattande studie som visade att den upplevda hälsan förbättrades väsentligt för de som arbetade sextimmarsdagar.

I studien ingick 800 personer, huvudsakligen anställda inom offentlig sektor, där hälften fick arbeta sextimmarsdagar utan lönesänkning medan den andra hälften fick fortsätta jobba sina åttatimmarsdagar som vanligt. Efter 18 månader hade nästan allt förbättrats i den första gruppen. Folk upplevde ett större välbefinnande med mindre stress och trötthet. Studien visade dock ingen förbättring av rent fysiologiska mått, som minskat blodtryck eller färre sjukskrivningar.

– Det kan finnas positiva effekter som underskattades i studien. Till exempel syns effekterna på sjukskrivningar först på längre sikt, i slutet av arbetslivet. Och långsiktiga biologiska effekter som minskad stress i arbetet är svårt att mäta med de begränsade metoder som användes då, säger stressforskaren Göran Kecklund vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom rapporten.

Annan forskning visar dessutom att självskattad hälsa betyder mer än objektiv hälsa.

– Den upplevda livskvaliteten är viktig och tar man det på allvar så är arbetstidsförkortning med bibehållen lön det bästa sättet att minska stressen i samhället.

Hur fungerar det i praktiken?

Några arbetsplatser har redan på eget initiativ infört sex timmars arbetsdag, utan lönesänkning, bland annat sökmotoroptimeringsfirman Brath AB i Örnsköldvik.

Ingen arbetar effektivt åtta timmar i sträck, det är helt enkelt inte möjligt och särskilt inte med arbetsuppgifter där du förväntas vara smart hela tiden. Vi är övertygade om att procenten effektiv tid ökar när arbetstiden kortas, skriver grundaren Magnus Bråth på sin blogg.

Ett annat exempel är Toyota verkstad i Göteborg där mekanikerna har sextimmarsdagar. Personalen jobbar i skift och verkstan kan hålla öppet längre och ökar därmed sin lönsamhet, samtidigt som personalen mår bättre och sjukskriver sig mindre, har verkstadschefen sagt i intervjuer.

– Ett par timmars extra utrymme för egna aktiviteter, inte minst träning eftersom vi idag är ganska stillasittande, ger en bättre balans mellan arbete och privatliv, i synnerhet för småbarnsföräldrar. Bara 20-30 minuters extra sömn per natt betyder mycket för välmåendet, säger Göran Kecklund.

Vissa grupper har dock större behov av allmän arbetstidsförkortning än andra, menar han. Framför allt låglöneyrken med tuff arbetsmiljö, till exempel sjuksköterskor och lärare. Särskilt om de ska orka arbeta ända fram tills de fyller 69 år, som statsminister Fredrik Reinfeldt föreslagit.

Redan idag finns det möjlighet att gå ner i arbetstid, till exempel med anledning av sjukdom eller föräldraskap, men då med sänkt lön. Men de yrkesgrupper som skulle vinna mest på arbetstidsförkortning klarar sällan en 25-procentig lönesänkning. I Arbetslivsinstitutets rapport värderade de flesta anställda två timmars mer lön högre än en förkortad arbetsdag.

– Ska en arbetstidsreform fungera är det viktigt att kompensera för lön och arbetsbelastning, säger Göran Kecklund.

Effektivare organisering

Frågan är vad det skulle kosta. Socialdepartementet som räknat på vad en 30-timmars vecka skulle kosta för vården och omsorgen säger 80 miljarder. Socialminister Göran Hägglund anser att förkortad arbetsdag med bibehållen lön vore en katastrof för vården, eftersom man då behöver anställa ny personal.

Birgitta Olsson, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet, menar dock att det inte skulle bli så dyrt som många tror. Hon var med och utvärderade ett försök med sex timmars arbetsdag i Stockholms stad 1994-96.

– Med friskare anställda och fler unga i arbetslivet minskar utgifterna för sjukvård och A-kassa, samtidigt som det blir fler som betalar skatt, säger hon.

Enligt Birgitta Olsson skulle arbetslösheten minska, särskilt bland unga. Men har de arbetslösa rätt kompetens för att ersätta dem som går ner i tid?

– Det kan förstås krävas utbildningsinsatser, men för många på ledningsnivå är det avlastning med enklare saker som behövs. Inte minst inom sjukvården.

Dessutom måste inte de totalt tio timmarnas förkortning per vecka nödvändigtvis ersättas timme för timme.

– Det krävs effektivare organisering, till exempel att fördela sextimmarspassen över hela dagen med flexibel starttid, säger Birgitta Olsson, som i sin avhandling om arbetstid på 1990-talet gjorde en studie på Södertälje sjukhus.

– När vi tog bort överlappningen av personal mitt på dagen, när patienterna ändå sov middag, och istället spred ut arbetspassen, blev det lugnare stämning och både personal och patienter mådde bättre.

En bra arbetsmiljö
Birgitta Olsson, som tidigare verkat politiskt för en förkortad arbetstid, menar att det framför allt är kvinnor som skulle vinna på kortare arbetsdagar eftersom de ofta tar ett större ansvar för hem och barn.

– Vi skulle få ett helt annat samhälle, och mindre slöseri med resurser. Det är en komplicerad ekvation med två olika portmonnäer, statens och kommunernas, men jag tror att om den politiska viljan finns kan man förena den statliga och kommunala ekonomin. En del av produktivitetstillväxten skulle kunna användas för förkortningen och resten får ske via omfördelning av skattemedel. När fritiden ökar blir efterfrågan och konsumtionen annorlunda och vi kommer att se andra branscher växa, framför allt tjänste- och upplevelsesektorn.

Göran Kecklund anser att det krävs ett nytänkande, en flexibel lösning där folk själva kan välja om man vill gå ner i arbetstid.

– Alla partier inser ju att en bra arbetsmiljö är förutsättningen för god tillväxt i samhället. Sen är den en tolkningsfråga vad som är en bra arbetsmiljö och vad det får kosta. Det är i stor utsträckning en ekonomisk fråga snarare än en hälsofråga. Har vi råd att införa en sådan reform?

Text: Eva Barkeman, Vetenskapsrådet

Redaktör: Danil Lundbäck, Vetenskapsrådet

Intervjuade forskare: Göran Kecklund, Stockholms universitet och Birgitta Olsson, Lunds universitet