Lärande i arbetslivets övergångar
Dagens arbetsliv präglas i högre grad än tidigare av osäkerhet, företag är ständigt beredda på att med kort varsel ställa om verksamheten på grund av förändringar i efterfrågan. För den enskilde arbetstagaren innebär detta att tillfälliga och tidsbegränsade anställningar har blivit vanligare, människor går alltså in och ut ur arbete i högre grad idag än de gjort tidigare.
I en avhandling från Linnéuniversitetet undersöker Marie Gunnarsson just övergångar i arbetslivet. Hon har studerat hur uppsagda och kvarvarande vid en verkstadsindustri där det gjorts stora uppsägningar, upplever och hanterar sin situation. 12 personer intervjuades, 11 av dem vid två tillfällen (dels 2009 och sedan igen 2011). Överlag är de intervjuade inte särskilt oroliga över sin situation, både uppsagda och kvarvarande menar att det är såhär arbetslivet ser ut, man får räkna med att det händer att man förlorar jobbet.
– Det var en aning förvånande att de inte var mer upprörda eller arga på företaget som sagt upp dem eller deras arbetskamrater. De intervjuade visade stor förståelse för företagets agerande, och berättade att det var självklart att företagsledningen var tvungna att förhålla sig till den ekonomiska krisen och en försämrad efterfrågan, berättar Marie Gunnarsson. Här ges exempel på olika sätt att agera, vissa vänder helt arbetslivet ryggen under perioden då den ekonomiska krisen är som värst. Man ägnar sig åt andra värden i livet, som familjen, och tänker att arbetslivet kommer att repa sig så småningom. Andra är mer måna om att använda tiden som arbetslös för att skaffa sig fler meriter, för att bli mer anställningsbar.
Marie Gunnarsson menar att det finns en bild av vad som karaktäriserar en god arbetstagare, med krav på flexibilitet och omställningsförmåga där individens eget ansvar för lärande och utveckling betonas starkt. Denna utveckling verkar i viss mån ha förändrat bilden av vad som kännetecknar en kompetent och anställningsbar arbetstagare, och det är mycket viktigt för arbetstagare att leva upp till detta.
Även om de intervjuade inte var särskilt upprörda så fanns det en viss kritik mot hur arbetslivet har utvecklats och både bland kvarvarande och uppsagda fanns det flera som uppfattade sig som osäkra i sin arbetssituation. Trots detta missnöje med hur arbetsmarknaden fungerar ansåg man ändå att det inte fanns något annat alternativ än att hänga med och försöka parera arbetslivets osäkerhet så gott man kunde.
Avhandlingen handlar om lärande, och Marie Gunnarsson tolkar de intervjuades lugn och förståelse som att arbetstagare har lärt sig att idag är man tvungen att räkna med osäkerhet i arbetslivet. De intervjuade berättar att beredskap är en nyckelkompetens i det förändrade arbetslivet, det är ytterst viktigt att vara beredd på förändringar och snabba omställningar. Då är det inte så lätt att vara den som är rädd eller osäker inför förändringar. Arbetslivet uppfattas som präglat av konkurrens, och en tolkning som görs är att det skulle uppfattas som en brist eller en svaghet om man uttryckte att man hade svårigheter att hantera det förändrade arbetslivet. Då det finns många andra som kan uppfattas vara mer ”tåliga” och som gärna skulle ta ens plats.
FAKTA
Avhandlingen Lärande i arbetslivets övergångar försvarades vid en offentlig disputation fredagen den 28 november klockan 13.15, i sal Myrdal, huvudbyggnaden Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent var professor Elsie Anderberg, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.
