Självmordsförsök hos unga kan minskas med 50 procent

Den europeiska studien har letts från Karolinska Institutet, där forskarna nu hoppas att metoden når många ungdomar genom ett brett införande i svenska skolan och genom att anpassas till en modern internetlösning, som en mobilapp.

I Sverige har det totala antalet självmord per 100 000 invånare minskat sedan en lång tid tillbaka, bland både män och kvinnor. Det gäller dock inte för självmord bland unga i åldersgruppen 15-24 år, där antalet har legat relativt konstant. På global nivå är självmord den näst vanligaste orsaken till dödsfall i åldersgruppen 15-29 år. Endast trafikolyckor orsakar fler dödsfall i denna åldersgrupp.

Det har saknats kunskap om vilken strategi som är bäst för att förebygga suicidalt beteende hos unga människor. Nu har en stor EU-finansierad studie som omfattar över 11 000 skolelever från nära 170 skolor i tio EU-länder undersökt saken. I studien har elevernas skolor slumpmässigt valts ut till att införa en av tre modeller för att förebygga självmord, alternativt till att ingå i en kontrollgrupp. De tre metoderna var dessa:

• En amerikansk metod där lärare och annan skolpersonal får träning i att känna igen suicidalt beteende och motivera elever till att söka hjälp.

• En klassrumsscreening, där psykiatrer, psykologer och kuratorer skulle identifiera elever med psykisk ohälsa och behandla dem.

• Ett medvetandegörande program, kallat Awareness-programmet, som utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet och Columbia University i USA. Det är en metod där eleverna genom korta föreläsningar, affischer i klassrumsmiljön och en mer omfattande broschyr att ta hem lär sig att känna igen psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Eleverna fick också delta i handledda rollspel där de fick pröva sina känslor och lära sig bemästringsstrategier för olika svåra livssituationer som kan leda till suicidala beteenden. Sammanlagt tog utbildningsinsatsen fem timmar under fyra veckor.

• I kontrollgrupp vidtogs inga åtgärder mer än att sätta upp affischerna som ingick i Awareness-programmet i klassrummen.

Studien ger ett starkt stöd för att Awareness-programmet, som ger eleven verktyg att få eget inflytande över sin psykiska hälsa, har god effekt för att förebygga självmordsförsök och allvarliga självmordsplaner hos unga. Ett år efter avslutad insats var antalet självmordsförsök och allvarliga självmordstankar med självmordsplaner endast hälften så många i denna grupp, jämfört med i kontrollgruppen. I de två andra grupperna, där ansvaret för elevernas psykiska hälsa enbart låg hos lärare respektive professionell vårdpersonal, var antalet detsamma som i kontrollgruppen.

– Den aktuella studien ger ett välbehövt belägg för effektiviteten av en universell skolbaserad folkhälsoinsats riktad mot elever. Studien visar att det med gott resultat går att genomföra självmordsprevention i skolan. Nu kan vi ta klivet från att passivt följa den statistik som visar på problemets allvar till att på bred front aktivt testa Awareness-programmet i våra svenska skolor. För att nå många ungdomar vill vi också utveckla metoden till en modern internetlösning, till exempel en mobilapp, säger Danuta Wasserman, professor vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) samt chef för Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP), båda vid Karolinska Institutet.

FAKTA
Studien är finansierad med EU-medel från sjunde ramprogrammet, FP7. Den
är ledd från Karolinska Institutet, NASP, som också är WHO:s
samarbetscentrum inom området.

Publikation: ”A Randomised Controlled Trial of School-based Suicide Preventive Programmes; The Saving and Empowering Young Lives in Europe Study (SEYLE)”. Danuta Wasserman, Christina W Hoven, Camilla Wasserman, Melanie Wall, Ruth Eisenberg, Gergö Hadlaczky, Ian Kelleher, Marco Sarchiapone, Alan Apter, Judit Balazs, Julio Bobes, Romuald Brunner, Paul Corcoran, Doina Cosman, Francis Guillemin, Christian Haring, Miriam Iosue, Michael Kaess, Jean-Pierre Kahn, Helen Keeley, George Musa, Bogdan Nemes, Vita Postuvan, Pilar Saiz, Stella Reiter-Theil, Airi Varnik, Peeter Varnik & Vladimir Carli, The Lancet, online 9 January 2015.

Lancets webbplats
NASPs webbplats

Kontaktinformation
För mer information om studien, kontakta:
Danuta Wasserman, professor
LIME och NASP, Karolinska Institutet
Tel: 073-377 91 95
E-post: danuta.wasserman@ki.se