En ny undersökning visar att ungdomar mellan 18-25 år ser arbetslöshet som en av de största samhällsutmaningarna. Att hitta ett jobb kan vara svårt för alla, men ännu tuffare är det om du inte är född i Sverige.
Magnus Carlsson, docent i nationalekonomi, forskar om diskriminering på arbetsmarknaden. Tillsammans med sina forskarkollegor har han kunnat visa att de finns diskriminering av utrikes födda på arbetsmarknaden.
Under de senaste åren har forskarna genomfört ett flertal internationellt unika experimentstudier rörande diskriminering på arbetsmarknaden som följd av till exempel etnisk tillhörighet. I dessa specifikt designande fältexperiment har de bland annat analyserat chansen att kallas till en jobbintervju och hur denna chans varierar med vissa individegenskaper.
Fler till jobbintervju bland dem med svenska namn
– Vi skickade ut 3 000 ansökningar med typiska svenska namn och med namn från Mellanöstern och Afrika. Av dessa blev 30 procent av de med svenskt namn kallade till jobbintervju, medan endast 20 procent av ansökningarna med utländskt namn kallades till intervju. Det bevisar att det är svårare att få komma till intervju för de med utländskklingande namn trots likvärdiga meriter, menar Magnus Carlsson.
Hur ska man då komma bort från diskriminering? Magnus Carlsson tror att det finns flera olika sätt att jobba med detta.
– Ett sätt kan vara att myndigheter testar arbetsgivarna (på samma sätt som vi gjort i vår forskargrupp). Diskriminering är ju en olaglig handling och vet arbetsgivarna att de kan bli kontrollerade kanske de prioriterar dessa frågor mer. Att arbetsgivarna har en professionell hantering av jobbansökningar ser vi också minskar risken – rutiner kan bygga bort diskriminering.
Att skärpa lagstiftningen kan vara en annan väg, menar Magnus Carlsson. Den nuvarande lagstiftningen är visserligen rimlig, men ytterst få arbetsgivare har fällts för diskriminering. Det är svårt att bevisa att en person diskriminerats i ett enskilt fall.
Anonyma jobbansökningar är också något som diskuterats, men Magnus Carlsson tror att detta skulle vara svårt att genomföra i praktiken.
– För att en ansökan ska vara anonym krävs mer än att bara namnet tas bort. Var personen utbildats och var hen har fått sin arbetslivserfarenhet avslöjar ofta varifrån personen i fråga kommer.
Attitydförändringar viktigt
Det är också viktigt att skapa förutsättningar för attitydförändringar, tror Magnus Carlsson.
– Ibland kan det finnas en negativ attityd i samhället och hos arbetsgivare. Man kanske är osäker på produktiviteten hos en person med utländsk bakgrund. Hur ska hen passa in? Hur är kvalifikationerna? Hur kommer hen klara språket? Här skulle kampanjer och information kunna hjälpa till att skapa en positivare attityd.
Mer information:
Magnus Carlsson: 0709-74 31 46, magnus.carlsson@lnu.se
Jonas Tenje, pressansvarig, 070-308 40 75, jonas.tenje@lnu.se
Fakta om undersökningen
Undersökningen är utförd av Novus på uppdrag av Linnéuniversitetet. Den utgörs av både en kvalitativ och en kvantitativ del. Den kvantitativa undersökningen baseras på 1003 intervjuer med ungdomar mellan 18 och 25 år. Undersökningen kartlägger ungdomars utmaningar i vardagen och i omvärlden. Det visar sig att unga bär på en oro både för sin egen del och för samhället i stort. De största orosmolnen är miljö/klimat, psykisk ohälsa, bostadsbrist och arbetslöshet. När det gäller vilka som kan lösa dessa problem hamnar forskare i topp följt av individen själv och näringslivet.
Undersökningen: Sveriges ungdomar om framtiden; från YOLO till oro
