Psykisk ohälsa, framför allt depression, är för individer mellan 65-80 år en av de vanligaste orsakerna till försämrad livskvalitet. Över en fjärdedel av de äldre känner sig ensamma och tio procent uppvisar depressiva symtom. Det visar en ny avhandling som gjorts av Ingrid Djukanovic, doktor i vårdvetenskap.
Avhandlingen som består av fyra studier, visar också att det finns ett samband mellan ensamhet och depression. En metod med syfte att förebygga depression har i avhandlingen testats och utvärderats med positivt resultat.
Depression ökar risken för att drabbas av demens men ökar också risken för till exempel stroke, diabetes och hjärtinfarkt. Pensioneringen är en betydande livshändelse som för somliga kan innebära en övergång till ett lugnt och behagligt liv medan för andra kan förlust av arbetsuppgifter och arbetskamrater leda till minskad självkänsla och i värsta fall livsleda.
– Syftet med avhandlingen var att fördjupa kunskapen om depressiva symtom hos äldre och även upplevelsen av övergången till att bli pensionär, säger Ingrid Djukanovic, forskare vid Linnéuniversitetet. Det är inte en normal del av åldrandet att känna sig nedstämd och trött på livet, men det kan vara svårt att upptäcka tecken på depression hos äldre då symtomen inte visar sig på samma sätt som hos yngre.
Få äldre erbjuds behandling mot depression
Under studie ett framkom det att väldigt få av de som uppvisade depressiva symtom hade haft kontakt med psykolog eller kurator, vilket tyder på att denna åldersgrupp sällan erbjuds psykologisk behandling. Dessutom visade det sig att endast en av fyra i denna grupp behandlats med antidepressiv medicinering. Detta skulle kunna tolkas som att äldres psykiska hälsa och behovet av professionella insatser inte uppmärksammas. Ingrid Djukanovics forskning synliggör problemet och pekar på att man genom ökad kunskap om äldres psykiska ohälsa kan ge vårdpersonal på alla nivåer möjlighet att identifiera, stödja och erbjuda adekvat vård. Ett oväntat resultat i studie ett var att en större andel män uppvisade depressiva symtom jämfört med kvinnor.
I studie två i avhandlingen testades och utvärderades en metod med avsikt att förebygga depressiva symtom hos äldre som är i riskzon för att utveckla depression. Metoden innebär gruppsamtal där reminiscens (att minnas och samtala om gamla tider) och problembaserad metod används enligt en utarbetad manual.
– Resultatet efter gruppsamtalen visade en minskning av depressiva symtom, en ökad självskattad hälsa och ökad livskvalitet. Deltagandet i gruppsamtalen utvärderades positivt vilket deltagarna beskrev som till exempel att ha fått nya insikter om sig själv, känna sig engagerad och ha fått ökat självförtroende.
Före och efter pension
Den tredje studien innefattade intervjuer med 13 nyblivna pensionärer om deras upplevelse året före och tiden efter pensioneringen. Resultatet i studien visade att det året före både fanns förväntningar på pensionärslivet men även oro för hur det skulle komma att bli.
Oro för hälsan, att förlora inkomst, arbetskamrater och ett socialt sammanhang visade sig men också en sorg över att inte längre vara behövd på arbetet. Efter att ha tillbringat en tid som pensionär så hade en del av förväntningarna infriats såsom att ha tid för familj och till hobby men också att ha hittat sammanhang där man fyllde en uppgift och kände sig behövd och bekräftad. Däremot så kvarstod oro för ekonomin och hälsa men även en känsla av isolering och att vara bortkopplad, främst från tidigare arbetskamrater framkom.
– Depression hos äldre är idag ett folkhälsoproblem där det finns brister i uppmärksamhet avseende de som är i riskzonen för att drabbas samt brister när det gäller förskrivning av psykologisk behandling som alternativ till läkemedelsbehandling, säger Ingrid Djukanovic. Övergången från aktivt arbetsliv till att bli pensionär kan innebära förändringar som på olika sätt påverkar en individs liv och det krävs uppmärksamhet kring detta både inom arbetsorganisationen men även inom hälso- och sjukvården för att kunna stödja ett hälsosamt åldrande.
Avhandling:
”Depression in late life-prevalence and preventive intervention”, Ingrid Djukanovic, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), Linnéuniversitetet.
Kontakt:
Ingrid Djukanovic, ingrid.djukanovic@lnu.se, telefon 0480-44 69 73, 073-203 43 01
Liv Ravnböl, kommunikatör, telefon 076-760 36 66
