FN:s medlemsländer har enats om sjutton mål för en mer hållbar utveckling. Dessa ska nås senast 2030. Men vad krävs rent strukturellt för att förändring ska komma till stånd? Demokratiskt styre i sig själv är inte tillräckligt, visar forskning från Göteborgs universitet.
En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att demokratiskt styre i sig inte är tillräckligt. Offentliga institutioner med hög kvalitet i verksamhet och styrning är också nödvändiga.
Tidigare forskning om samhällsstyrning och hållbar utveckling har mest fokuserat på skillnader mellan demokratiskt och mer auktoritärt styrelseskick. Marina Povitkina har för sin avhandling lagt till perspektivet professionalism i styrningen av de offentliga institutionernas själva verksamhet, sådant som graden av korruption, rättssäkerhet och effektiv förvaltning. Och funnit att demokrati i sig inte är tillräckligt.
Välfungerande institutioner
– För att skapa bättre arbete med hållbarhetsfrågorna krävs en kombination av demokrati och hög kvalitet i samhällsstyrningen, säger hon.
– Om kvaliteten däremot är låg överträffar inte demokratiska stater auktoritära. De kan till och med göra sämre ifrån sig än auktoritära stater, säger Marina Povitkina.
Med mindre välfungerande institutioner kan biståndsmedel kanaliseras till kortsiktiga, men för politikerna mer synliga, projekt.
– En provinsledare kanske exempelvis satsar på att dra vattenledningar istället för att bygga vattenreningsverk, även om reningsverket långsiktigt vore viktigare, säger Marina Povitkina.
Viktigt att kunna konkretisera
Studien understryker hur viktigt det är att man i internationella utvecklingssamarbeten fokuserar inte bara på politiska målsättningar utan lika mycket på hur välfungerande de institutioner är som ska konkretisera politikernas ambitioner.
– Välfungerande offentliga institutioner är nödvändiga för att säkra långsiktiga förändringar i miljö- och hållbarhetsarbetet, säger Marina Povitkina.
Demokrati, minskad korruption, rättssäkerhet och transparenta offentliga institutioner ingår i mål 16 bland FNs hållbarhetsmål. Resultaten i Marina Povitkinas studie pekar mot att de stater som är nära att uppnå detta mål har bättre förutsättningar att nå övriga mål än de stater som har längre kvar till att uppnå mål 16.
– Det betyder inte att andra stater först måste nå mål 16 innan de kan göra andra åtaganden för hållbar utveckling, men de som redan nått det målet presterar bättre i arbetet med övriga mål, säger Marina Povitkina.
Studien bygger på analyser av data från projektet Varieties of Democracy, Quality of Government institutet, Världsbanken, den internationella databasen över naturkatastrofer EM-DAT, samt EDGAR – en databas över staters utsläpp av växthusgas.
Avhandlingen:
Necessary but not sustainable? The limits of democracy in achieving environmental sustainability.
Kontakt:
Marina Povitkina, marina.povitkina@gu.se
