Bilförare med och utan ADHD har jämförts i en körsimulatorstudie. Resultaten påvisade inga skillnader i körbeteende eller upplevelse av körningen. Mindre körsimulatorer skulle kunna användas mer för att studera effekter av funktionsnedsättningar och behov av körträning, menar forskarna bakom studien.
Bilförare med diagnosen ADHD har i tidigare forskningsartiklar bedömts ha 3–4 gånger högre risk att krocka vid bilkörning. Slutsatserna är oftast baserade på studier med deltagare som har fler diagnoser än ADHD och därmed kan effekterna av ADHD vara överskattade. Dessutom har den tidigare forskningen i huvudsak begränsats till enbart manliga bilförare.
– Vi ville testa om förare med ADHD-diagnos kör annorlunda än förare utan någon diagnos. För att genomföra säkra och repeterbara tester har vi använt oss av en av VTI:s körsimulatorer, säger Birgitta Thorslund, forskare på VTI.
Studien genomfördes i VTI:s körsimulator. 60 förare fick köra ett scenario som var 25 minuter långt och innehöll 15 olika händelser (som till exempel lekande barn, buss som stannar och älg som korsar vägen). 40 av förarna hade ADHD och 20 hade ingen diagnos, både män och kvinnor ingick i studien. 30 procent av deltagarna var professionella förare. Alla fick fylla dessutom fylla i en enkät om ålder, kön, diagnos, medicinering, körvanor och självbedömd körförmåga. Studien presenterades på konferensen Road Safety on Five Continents (RS5C) i maj.
Det ena syftet med studien var att undersöka skillnader i beteende och uppmärksamhet hos erfarna bilförare med respektive utan ADHD. Det andra syftet var att testa en simulatorbaserad metod för att testa körförmåga hos människor med funktionsvariationer.
Svårt se ökad risk med ADHD
– Vi samlade in data om hastighet, uppmärksamhet och reaktionstider. I en enkät fick deltagarna dessutom svara på frågor om sin subjektiva uppfattning om eget körbeteende och körförmåga, säger Birgitta Thorslund.
Resultaten i denna studie visade inga specifika effekter hos förare med ADHD, varken när det gällde hastighet, kollisioner eller avåkning. Grupperna skattar sig lika högt på körförmåga och hur mycket de gillar att köra bil.
– Det kan vara så att ADHD medför ökad risk, men våra resultat tyder starkt på att om en sådan skillnad finns, så är den förmodligen liten – betydligt mindre än somliga tidigare uppskattningar visat, säger Björn Lidestam, forskare på VTI.
Portabla körsimulatorer
Efteråt fick deltagarna också svara på frågor om hur de upplevde simulatorkörningen. Inte heller här fanns skillnader mellan grupperna. Frågorna gällde hur realistisk körningen kändes, hur koncentrerade och uppmärksamma de kände sig och om de kände av åksjuka.
– Vi kan konstatera att körsimulatorer är användbara för att studera specifika effekter av funktionsnedsättningar eller behov av körträning. Små körsimulatorer, som är portabla och billigare än stora simulatorer, skulle kunna användas i större utsträckning för dessa behov.
Rapporten:
Effects of ADHD on driver attention and , evaluated in a driving simulator
Kontakt:
Birgitta Thorslund, birgitta.thorslund@vti.se
