Kognitiva nedsättningar, till exempel problem med minne och koncentration, är vanligt vid utmattningssyndrom. Men detta går att förbättra med kognitiv träning – som dessutom ger positiva effekter på återhämtningen, enligt forskning vid Umeå universitet.
I en ny doktorsavhandling i psykologi har Hanna Malmberg Gavelin, forskare i psykologi vid Umeå universitet, undersökt effekterna av två olika behandlingar: datorbaserad kognitiv träning respektive fysisk konditionsträning, som erbjudits som tillägg till ett stressrehabiliteringsprogram för personer med utmattningssyndrom. Det visade sig att kognitiv träning ledde till en förbättring i kognitiv funktion som kvarstod ett år efter avslutad behandling. Fysisk konditionsträning ledde till förbättrad minnesfunktion omedelbart efter behandlingen, men vid långtidsuppföljning sågs ingen skillnad gentemot kontrollgruppen.
– Våra resultat visar att det är möjligt att förbättra kognitiv funktion för personer som drabbats av utmattningssyndrom. Det är viktig kunskap eftersom problem med exempelvis minnes- och koncentrationsförmåga är ett framträdande symptom för dessa individer, berättar Hanna Malmberg Gavelin.
Större förbättring med kognitiv träning
I avhandlingen undersöktes även om ett tillägg av antingen kognitiv eller fysisk träning kunde ha positiva effekter på psykisk hälsa och arbetsförmåga. Alla grupper förbättrades likvärdigt över tid på dessa utfallsmått, men de deltagare som hade slutfört den kognitiva träningen uppvisade en större förbättring i symptom på utbrändhet jämfört med de som genomgått stressrehabilitering utan tilläggsträning. De upplevde även själva att minnet hade förbättrats.
– Vi fann visst stöd för att kognitiv träning kan ha positiva effekter på återhämtningsförloppet, säger Hanna Malmberg Gavelin.
I en delstudie undersöktes hur utmattningssyndrom påverkar hjärnans funktion. Deltagarna fick genomföra en arbetsminnesuppgift samtidigt som de genomgick funktionell magnetkameraundersökning för att mäta hjärnans aktivitetsmönster. Det visade sig att patienter med hög grad av utmattning aktiverade delar av hjärnan som är viktiga för arbetsminnet i högre utsträckning än patienter med lägre grad av utmattning, trots att de klarade uppgiften lika bra.
– Det kan tyda på att personer med svårare utmattning måste anstränga sig mer mentalt för att klara uppgiften. Det är möjligt att den som drabbats av utmattningssyndrom kan kompensera för kognitiva nedsättningar under en begränsad tid, på bekostnad av exempelvis mental trötthet, säger Hanna.
Extra stöd kan behövas
Sammantaget belyser avhandlingen vikten av att ta hänsyn till och behandla kognitiva nedsättningar vid stressrelaterad ohälsa. Många deltagare upplevde att det var svårt att orka och hinna med att genomföra träningen. Därför kan personer med utmattningssyndrom behöva extra stöd för att genomföra denna typ av träning.
– Kunskap och kännedom om hur vi kan behandla kognitiva nedsättningar på bästa sätt är av betydelse för rehabiliteringen av de många individer som idag drabbas av stressrelaterad ohälsa, säger Hanna Malmberg Gavelin.
Avhandling:
Kontakt:
Hanna Malmberg Gavelin, legitimerad psykolog och doktorand vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet, hanna.malmberg-gavelin@umu.se
