Språk och skriftspråk är viktiga redskap för elevers meningsskapande i skolan. Men dessa resurser kan variera beroende på ämne. I undervisningen av matematik och historia på mellanstadiet bearbetas text och ämnesinnehåll på olika sätt. Men i båda ämnena vore det bra med ett mer kritiskt reflekterande förhållningssätt till texter, enligt en avhandling.
Olika skolämnen har beskrivits innebära skillnader, men också likheter, i hur undervisning utformas och hur språk och skriftspråk används och bearbetas.
– I min avhandling undersöker jag och jämför samma lärares arbete i matematik respektive historia i skolår 5, med fokus på hur skolämnet kan påverka elevers möjligheter till literacyutveckling och meningsskapande, säger Monica Egelström och fortsätter:
– Genom att studera skolämnen som system undersöks hur undervisning organiseras och struktureras samt vilka undervisningspraktiker som blir synliga i respektive ämne. Utifrån dessa befintliga undervisningspraktiker söker studien också identifiera möjliga utvecklingsvägar för respektive ämne för att ytterligare stärka elevers möjligheter till utveckling och meningsskapande.
Undervisningen olika uppbyggd i matematik och historia
Resultaten visar att matematik- och historieundervisning i grundskolans år 5 kan innebära skillnader i vilka olika resurser för meningsskapande elever möter och därmed ges möjligheter att utveckla.
Lektionerna i de båda ämnena tycks uppbyggda på olika sätt för att bearbeta texter och ämnesinnehåll och med delvis olika betoning på klassen som individer eller grupp i arbetet. Likaså tycks ämnena relatera olika till begrepp som text och skrivande.
Möjligheten att påverka innehållet i matematik respektive historia beskrivs vara olika, vilket i sin tur tycks kunna innebära skillnader i både lärares och elevers roller i undervisningen.
Likheter i synen på texter
Samtidigt indikerar resultaten vissa likheter ämnena emellan. En sådan är att skriven text utgör en viktig resurs och att elevers läsförmåga beskrivs som viktig i både matematik- och historieämnena.
En viktig likhet är också att de texter som används i undervisning framställs som fakta och redskap för att lära in. Däremot tycks ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till texter vara mer ovanligt i ämnesundervisningen.
En möjlig utvecklingsväg för båda ämnena beskrivs därmed vara att erbjuda elever ökade möjligheter till kritiskt granskande arbete utifrån olika slags texter i både matematik- och historieundervisningen.
Avhandling:
Kontakt:
Monica Egelström, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet, anställd på Högskolan Väst, Trollhättan, monica.egelstrom@umu.se
