Vetesorterna som ska klara ett extremt klimat
Klimatförändringarna påverkar svensk livsmedelsproduktion i allt större utsträckning. Redan idag ser vi synliga effekter inom växtodling. Forskare på SLU arbetar med att ta fram nya vetesorter anpassade för ett extremt och omväxlande klimat.
Det kalla och regniga vädret för två år sedan resulterade i att endast en bråkdel av det svenska vetet höll tillräcklig kvalitet för bakning. Förra årets avkastning var bedrövlig till följd av värme och torka. På grund av klimatet ökade livsmedelsimporten och de svenska lantbrukarna drabbades av stora inkomstbortfall.
– Vi kommer att få uppleva liknande situationer igen. Klimatförändringarna kommer att resultera i generellt varmare väder, men också i mycket mer extremer, i enlighet med vad många klimatforskare förutspår. Detta är förödande för den svenska växtodlingen och därmed för vår nationella matproduktion. I Norden saknar vi idag sorter som är anpassade till ett varmare klimat, men även till den långa dygnslängden vi har, säger Eva Johansson, professor och programchef för SLU Grogrund.
Världens viktigaste gröda
Vete är den gröda som odlas och handlas med mest. För att vi ska ha tillgång till bröd av svenskt ursprung och säkra livsmedelsproduktionen behöver vi även fortsättningsvis kunna odla vete av hög kvalitet i Sverige, menar SLU-forskarna.
Forskarna inom SLU Grogrund fokuserar på att hitta vetesorter som tål högre temperaturer och ett snabbväxlande klimat, med extremväder i synnerhet.
Proteiner och bakegenskaper
För att komma fram till vilka vetesorter som har de bästa bakningsegenskaperna används en kemisk metod där proteiner i en lösning får sedimentera. Det innebär att partiklarna (proteinerna) sjunker och lägger sig på botten av provkärlet. Ju mer sediment som bildas, desto bättre bakningsegenskaper anses vetet ha.
– Dessutom studerar vi vetets proteinkaraktär och typ med hjälp av vätskekromatografi för att ta reda på exakt vilken typ av proteiner som styr bakningsegenskaperna och brödets kvalitet. Därefter prioriterar vi en specifik typ av proteiner och gör ett urval bland de olika sorterna, säger Ramune Kuktaite.
Hur proteinkvaliteten i vetet har påverkats av extrema miljöfaktorer och variationer i klimatet har inte studerats tidigare, men målet är att de nya vetesorterna ska ha mycket bra proteinkvalitet och ett optimalt kväveupptag i ett förändrat klimat, jämfört med dagens sorter.
Källa: SLU
Äldre lantsorter har blivit intressanta
Samtidigt undersöker forskarna en unik samling av äldre vetematerial i ett annat projekt. Ett flertal rapporter från sommaren 2018 indikerar att gamla lantsorter som exempelvis Ölandsvete klarade torkan bättre än moderna vetesorter.
– Vi vill veta om detta stämmer och om de gamla lantsorterna kan innehålla gener som nu kan vara av intresse. Vi har tillgång till ett unikt vetematerial som tagits fram under en 40-årsperiod och som innehåller delar av kromosomer från råg. Eftersom att vi vet att råg är torktåligt så tror vi att materialet kan ha intressanta egenskaper, säger Ramune Kuktaite.
Effektivare metoder sparar tid och pengar
Växtförädling är en långsiktig process och det tar minst 10 år att få fram en ny sort.
– Allt tyder på att klimatförändringarna kommer att ske snabbt och vi behöver således öka tempot inom växtförädlingen, säger Eva Johansson.
– När vi utvärderar bakningskvaliteten hos vete behöver vi snabbare screeningsmetoder som sparar både tid och pengar. Vi tittar just nu på olika alternativ, säger Ramune Kuktaite.
SLU Grogrund har idag redan tillgång till effektivare screeningmetoder, däribland fenotypning. Denna metod innebär att forskarna använder bildanalys i kombination med generering och bearbetning av stora mängder data med hjälp av avancerade datorprogram.
– De här metoderna ger oss möjligheter att ta fram mer kunskap om vilka vetesorter som passar att odla under olika odlingsförhållanden. Genom att använda och utveckla ny fenotypningsteknik kommer det att bli möjligt att bedöma utvecklingen av ett stort antal vetesorter på kortare tid, vilket i sin tur reducerar kostnaderna för växtförädlingen, säger Aakash Chawade, projektkoordinator för forskningsprojektet ”Utveckling av fenotypning för vete och sockerbetor”, där vete är en av modellgrödorna.
Kontakt:
- Ramune Kuktaite, docent SLU, projektkoordinator, ramune.kuktaite@slu.se
- Aakash Chawade, docent SLU, projektkoordinator, aakash.chawade@slu.se
- Eva Johansson, programchef SLU Grogrund, eva.johansson@slu.se
