Kvinnor i ekonomiskt överläge har ökad risk att drabbas av partnervåld

Risken för våld mot kvinnor ökar då kvinnors relativa ekonomiska position förbättras, jämfört med deras partner. Det visar nationalekonomen Sanna Ericsson i sin avhandling ”Reaching for Equality”.

– Min studie visar att en bakslagseffekt kan existera även i jämställt land som Sverige, samt att effekten skiljer sig åt mellan olika demografiska grupper i samhället, säger hon.

Sanna Ericsson bedömer kvinnors ekonomiska position med hjälp av ett mått på deras förväntade arbetsinkomst, vilken baseras på historiska skillnader i regional industrisammansättning, könssegregering på arbetsmarknaden och löneutveckling över tid. Sedan mäter hon våld i hemmet med hjälp av uppgifter om kvinnor som uppsökt svenska sjukhus på grund av misshandel, som ägt rum hemma eller på en ospecificerad plats.

Män destruktiva när kvinnan får bättre lön

– Våld mot kvinnor, och framförallt partnervåld, är svårt att mäta eftersom anmälningsbenägenheten kan skilja mycket och mörkertalen sannolikt är mycket stora. På grund av detta använder jag mig av sjukhusdata för att studera relationen mellan kvinnors ekonomiska position och risken att de besöker ett sjukhus för skador orsakade av misshandel, säger Sanna Ericsson.

Sanna Ericssons forskning visar att när kvinnors ekonomiska position förbättras så ökar inte bara kvinnomisshandeln, utan även sannolikheten av kvinnornas äkta män besöker ett sjukhus för orsaker relaterade till depression, stress, ångest, missbruk eller för att själva ha utsatts för misshandel.

– Resultatet tyder på att mäns destruktiva beteende riskerar att öka då kvinnors ekonomiska position förbättras, vilket är i linje med teorier som förutspår en bakslagseffekt av ökad kvinnlig ekonomisk frihet, så kallad ”male backlash”, säger Sanna Ericsson.

Drabbar äldre och högutbildade värst

Bakslagseffekten är starkare för äldre kvinnor, kvinnor med högre utbildning och kvinnor i mer långvariga äktenskap, enligt Sanna Ericssons studie.

– De grupperna förbises ofta i debatten kring partnervåld. Min forskning visar därmed hur viktigt det är att nå ut även till dessa kvinnor med eventuella insatser i kampen mot våldet. Jag kan visa på att det finns en risk för att ökad ekonomisk frihet för kvinnor ger en bakslagseffekt – även i ett jämställt land som Sverige.

Teorin om en manlig bakslagseffekt handlar om att traditionella könsroller hotas då kvinnan får en förbättrad ekonomisk position relativt till mannens.

Studien visar att om kvinnors förväntade inkomst ökar med en standardavvikelse (vilket år 2019 motsvarar cirka 55 000 kr) så fördubblas risken att kvinnan besöker ett sjukhus för skador orsakade av misshandel, jämfört med den genomsnittliga risken (0.23 promille).

Tvärtom i utvecklingsländer

Tidigare forskning på relationen mellan kvinnors ekonomiska position och partnervåld går i olika riktningar. Forskning från till exempel USA och Storbritannien har visat att då lönegapet mellan män och kvinnor minskar så sjunker risken för våld i hemmet, medan forskning från utvecklingsländer generellt visar på en positiv relation, likt Sanna Ericssons resultat.

– Mina resultat kan anses kontroversiella, men när jag testar för svagheter i metoden så håller ändå resultaten. Min studie kompletterar den tidigare forskningen genom att den detaljerade svenska registerdatan gör det möjligt att studera relationen mellan kvinnors ekonomiska position och kvinnovåld i mer detalj, på individnivå och med ett mått på våld som troligtvis är mindre drabbat av selektiv underrapportering, nämligen sjukhusdata.

Tre artiklar i avhandlingen:

1. Cultural Gender Norms and Neighbourhood Exposure: Impacts on the Gender Gap in Math
2. Backlash: Undesirable Effects of Female Economic Empowerment
3. Preschool attendance, schooling, and cognitive skills in East Africa

Svårt mäta partnervåld

Sanna Ericsson menar att sjukhusbesök för misshandel sannolikt bara mäter toppen av ett isberg av partnervåld. Detta eftersom besöken endast fångar de mest allvarliga misshandelsfallen. Dessutom består detta mått på våld i hemmet (sjukhusbesök för misshandel) av tre komponenter:

1. faktisk misshandel
2. sannolikheten att kvinnan uppsöker ett sjukhus om hon har blivit misshandlad
3. samt sannolikheten att hon uppger korrekta orsaker till sina skador på sjukhuset.

– I min studie vill jag fånga relationen mellan ekonomisk egenmakt och den första komponenten, det vill säga faktisk misshandel, säger Sanna Ericsson.

Men med detta finns också en risk: Alla tre komponenter kan vara kopplade till egenmakt och om forskaren inte tar hänsyn till dem skulle de kunna snedvrida resultaten. Därför har Sanna Ericsson även kontrollerat att relationen mellan ekonomisk egenmakt och risken för sjukhusbesök är densamma även om hon endast mäter sjukhusbesök med inläggningar som varar över minst en natt (där skadorna är så pass allvarliga att uppsöka vård är mindre av ett val och mer av en nödvändighet). Därför kan hon utesluta att valet att uppsöka sjukhus inte är vad som driver resultaten.

– Jag ser även att mina resultat inte ändras då jag inkluderar sjukhusbesök för skador som liknar de av misshandel, men där kvinnan uppger att orsaken är en olycka, vilket indikerar att felrapportering vid sjukhuset inte heller är vad som driver mina resultat. Jag känner mig stärkt i min övertygelse att det jag skattar är effekten av kvinnlig ekonomisk egenmakt på risken för kvinnomisshandel, säger Sanna Ericsson.

Kontakt:

Sanna Ericsson, doktor i nationalekonomi, Lunds universitet, sanna.ericsson@nek.lu.se