Antibiotikaresistens på grisgårdar – trots låg användning

I svensk grisproduktion används antibiotika sparsamt. Trots det har forskare upptäckt ett stort antal resistensgener i grisstallar, även mot antibiotika som grisarna aldrig har fått. Det visar en ny studie från SLU.

Antibiotikaresistens är ett hot mot både människors och djurs hälsa. Ju mer antibiotika som används, desto större är risken att resistenta bakterier gynnas och sprids.

I en studie har forskare undersökt vilka typer av antibiotika som mikroorganismer i stallmiljön på tio svenska grisgårdar var resistenta mot. Antibiotikaanvändningen på gårdarna var låg. På två av dem användes ingen antibiotika i stallarna där proverna togs.

Motståndskraft mot 16 olika antibiotika

Trots restriktiv användning hittade forskarna 408 olika resistensgener* hos mikroorganismerna på de tio gårdarna. Resistensgenerna kunde ge skydd mot 16 olika typer av antibiotika, trots att bara sex typer hade använts i grisstallarna under studieperioden.

– Den här upptäckten bekräftar vår hypotes att det inte bara är antibiotikaanvändningen som bidrar till resistens. Även andra faktorer spelar roll, säger Valeriia Ladyhina, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

*Resistensgener är små delar av bakteriers DNA som ger bakterien förmåga att motstå antibiotika.

Användningen förklarar inte allt

Forskarna följde griskullarna i upp till sju månader och tog flera prover från golvet i deras boxar. Proverna analyserades med så kallad metagenomisk sekvensering. Metoden gör det möjligt att undersöka stora mängder genetiskt material och kartlägga både mikroorganismerna i miljön och gener som kan ge bakterier motståndskraft mot antibiotika.

Resultaten visar alltså att det fanns resistensgener även mot antibiotika som inte hade använts till grisarna i de undersökta boxarna.

– Vi vet ännu inte varför det är så här. Men en möjlig förklaring är att tidigare antibiotikaanvändning har lämnat långvariga effekter. Även andra faktorer i stallmiljön kan bidra till att resistensgener finns kvar och sprids, säger Valeriia Ladyhina.

Resistensen förändras över tid

Enligt studien förändrades bakterierna och resistensgenerna när grisarna blev äldre. Till exempel blev resistensgener mot antibiotikagruppen tetracykliner vanligare hos de äldre grisarna. Studien pekar på att grisarnas ålder hade större betydelse för både mikroorganismerna och resistensgenerna än vilken gård de fanns på.

– Våra resultat visar att arbetet mot antibiotikaresistens behöver bygga på en bredare förståelse av hur resistens finns kvar och sprids i djurens miljö. En låg antibiotikaanvändning är viktig, men vi behöver också förstå vilka andra faktorer som påverkar resistensen, säger Valeriia Ladyhina.

Vetenskaplig artikel:

Longitudinal investigation of the resistomes in Swedish pig farms, npj Antimicrobials and Resistance.