I långa perioder står vattenkraftverken helt stilla – nolltappning torrlägger strömfåror och stör ekosystemet. Ett krav på minimiflöde genom vattenkraftverken skulle spara på de strömlevande arternas miljö, menar forskare.
I utbyggda älvar kan vattenflöden och vattenstånd skifta snabbt vilket orsakar stress och störningar för vattendragens djur- och växtarter. Men det innebär också långa perioder av nolltappning, det vill säga att vattenkraftverken står stilla i veckor och månader.
– Vi visar att vattenkraftverken i Umeälven står helt stilla mellan 9-55 procent av tiden ett normalår, vilket också innebär att vattnet står helt stilla och forssträckor är torrlagda, säger Åsa Widén, doktorand på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Nolltappning drabbar strömlevande djur
Nolltappning i ett vattenkraftverk innebär att inget vatten alls släpps förbi eller genom vattenkraftverket. I bästa fall bildar vattnet nedanför ett sjöliknande system, i sämsta torrläggs vattendragsfåran helt.
Det finns en naturlig nedre gräns för vattenflöde i ett vattendrag – basflödet. I oreglerade vattendrag kan det inträffa under korta perioder vid extrema torrår. Något som ekosystemet klarar av att återhämta sig från, när det blir nederbörd igen.
Men när basflödet underskrids gång på gång i länge perioder, som vid nolltappning, innebär det en onaturlig stress på vatten- och den omgivande landmiljön. Något som leder till en gradvis försämring av ekosystemen.
Källa: Havs och vattenmyndigheten
De biologiska effekterna av nolltappningen är dåligt studerade, men omfattar bland annat beteendeförändringar hos fisk, matbrist för filtrerande vatteninsekter och syrefria bottenförhållanden under längre perioder med nolltappning.
Forskarna valde därför att studera nolltappning per timme, ekologisk reglering beskriven som minimitappning genom vattenkraftsturbin, potentiella miljövinster i form av livsmiljöer för strömlevande arter samt vilka effekter minimitappningen förväntas få på vattenkraftsproduktionen. Studien utfördes i Umeälvens avrinningsområde och den omfattade alla kraftverk i Umeälven.
Större ytor för strömlevande arter
Forskarnas resultat visar att om man skulle kunna införa ett förbud mot nolltappning i älven, vilket innebär att alla kraftverk har ett krav om minimitappning, skulle detta medföra bara 0,5 procent förlust av vattenkraftsproduktionen per år. Miljönyttan är beräknad till 240 hektar av nyskapat och befintligt strömvattenhabitat.
Åsa Widén förklarar att det aldrig tidigare har publicerats forskningsresultat om nolltappning av kraftverk och konsekvenser av miljöåtgärder där både kostnader och miljönytta kvantifierats.
– Våra resultat är viktiga för att kunna bevara biologisk mångfald i reglerade vattendrag och relevanta eftersom Sverige står inför en nationell omprövning av alla vattenkrafttillstånd där större krav på miljöhänsyn ska ställas, säger hon.
Vetenskaplig artikel:
Let it flow: Modeling ecological benefits and hydropower production impacts of banning zero-flow events in a large regulated river system (Widén, Å., Malm-Renöfält, B., Degerman, E., Wisaeus, D., Jansson, R.:) Science of the Total Environment.
Kontakt:
Åsa Widén, forskarassistent, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, asa.widen@umu.se
