Forskare har lyckats ta fram en molekyl som hämmar förökning av coronavirus. Den har stor potential att utvecklas till läkemedel mot covid-19. Molekylen är effektiv både mot den nya varianten och tidigare kända coronavirus.
– Den mest lovande molekylen visar samma förmåga att hämma coronaviruset som den aktiva substansen i Paxlovid, ett kombinationsläkemedel som nyligen godkänts för behandling av covid-19. Vår molekyl fungerar bra på egen hand och vi har också visat att molekylen är effektiv mot både mot både den nya och mot tidigare varianter av coronaviruset, säger Jens Carlsson, universitetslektor vid Uppsala universitet.
Det nya coronaviruset har orsakat fler än 5 miljoner dödsfall. Många liv hade kunnat räddas med antivirala läkemedel, men ingen behandling av den här typen har funnits tillgänglig för sjukvården. Under pandemin har forskare över hela världen försökt hitta ett läkemedel, men utveckling av nya mediciner tar ofta lång tid.
Letar läkemedel mot covid-19
Under de första månaderna av pandemin kunde forskare visa hur coronaviruset är uppbyggt och fungerar på molekylär nivå. Ett av virusets enzymer identifierades som ett intressant mål för utveckling av läkemedel, vilket varit en framgångsrik strategi även för andra virusorsakade sjukdomar som exempelvis aids. Principen är att en läkemedelsmolekyl känner igen och kan binda till enzymet. Då blockeras enzymets aktivitet och viruset förhindras att producera nya viruspartiklar och därigenom hejdas spridningen av viruset.
Under 2020 började forskarna vid Uppsala universitet, i samarbete med läkemedelsplattformen på Scilifelab, att leta efter hämmare till virusets enzym. I arbetet har de använt datormodeller av enzymet för att identifiera molekyler som kan hämma enzymets aktivitet. Det visade sig vara en snabb väg att identifiera startpunkter för läkemedelsutveckling. Tillgång till svenska superdatorer har gjort det möjligt att utvärdera flera hundra miljoner olika molekyler för att hitta sådana som kan binda till enzymet. De molekyler som passade bäst i modellerna tillverkades och testades i experiment.
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Jens Carlsson, institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet och Scilifelab, jens.carlsson@icm.uu.se
