Havandeskapsförgiftning kan vara ett livshotande tillstånd för såväl mamma som barn. Forskning visar att det finns brister i omvårdnaden av de drabbade kvinnorna.
Det pågår mycket medicinsk forskning om vilka mekanismer som leder fram till havandeskapsförgiftning, men när det gäller omvårdnadsbiten och bemötandet av de kvinnor som drabbats, har det inte forskats lika mycket.
– Genom forskningsstudierna har vi därför valt att få de blivande mödrarnas perspektiv på ett potentiellt livshotande tillstånd, säger Maria Andersson, barnmorska på Skånes universitetssjukhus i Malmö och doktorand vid Lunds universitet.
Havandeskapsförgiftning skadar blodkärlen
Havandeskapsförgiftning (preeklampsi) beror på att inflammatoriska ämnen från en dåligt fungerande moderkaka, läcker över till mammans blod, vilket gör att hennes immunförsvar reagerar. Det innebär i sin tur att blodkärlen skadas och blodtrycket stiger, samt att ett flertal organ påverkas. Barnet hon bär blir också påverkat, där drygt en tredjedel får en tillväxthämning och många måste förlösas i förtid.
I studierna framkom att kvinnorna hade mycket dålig kunskap om vad tillståndet innebar, både för dem själva och för fostret. Många insåg inte varför man kontrollerade blodtryck och urin på mödravårdscentralen och informationen om uppföljande kontroller varierade, beroende på vilken barnmorska som var ansvarig.
– Det är viktigt att kvinnor känner till vilka symtom de ska vara uppmärksamma på och de som drabbas har rätt att få veta vad det innebär, vilken vård som planeras samt vilka risker det ger senare i livet, säger Maria Andersson.
Behöver tydlig information
När de blivande mödrarna blev inlagda för sin havandeskapsförgiftning tyckte de att informationen var fragmentarisk och otydlig och hade svårt att förstå de komplicerade medicinska termerna som vårdpersonalen använde. De hade även behövt skriftlig information om tillståndet.
– Att inte förstå vad som händer innebär osäkerhet och stress. En del insåg att preeklampsin kunde skadade fostret och dem själva, medan andra inte förstod allvaret i sin sjukdom förrän efter födseln eller vid utskrivningssamtalet, säger Therese Hansson, leg läkare vid Ystad barnklinik.
Igångsättning kan bli nödvändigt
Enda ”boten” för havandeskapsförgiftning är att sätta igång förlossningen och ibland måste det göras innan graviditeten är fullgången. En tidig förlossning i kombination med en låg födelsevikt kan innebära att barnet måste vårdas på neonatalavdelning, vilket upplevdes som mycket traumatiskt för mammorna. Dels blev de separerade från sina barn, dels upplevde de att deras egna vårdbehov kom i andra hand och de kände sig inte involverade i vårdplaneringen.
Risk för följdsjukdomar
Vid havandeskapsförgiftning förändras de innersta lagren av blodkärlen för alltid, vilket medför att de blir stela och oelastiska. Det leder till att kvinnan har en ökad risk att utveckla högt blodtryck, stroke, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, tillstånd som ofta debuterar tidigare än normalt, ibland redan vid 40–45 årsålder.
– Efter utskrivningen blir kvinnorna därför hänvisade till sin vårdcentral, men får själva ta ansvar för att gå på hälsouppföljning resten av livet. Därför är det oerhört viktigt att dessa kvinnor verkligen förstår vilka risker det finns och att de är extra noga med att ta hand om sin hälsa, förklarar Therese Hansson.
Kan få förebyggande medicin
Idag finns bra rutiner och screeningar för att upptäcka diabetes, men fram till hösten 2019 har det inte funnits motsvarande screeningar för havandeskapsförgiftning. Detta trots att döttrar till mammor som haft havandeskapsförgiftning löper åtta gånger högre risk att själva drabbas.
– Under 2019 publicerades nya nationella riktlinjerna för preeklampsivård vilket nu innebär att kvinnor screenas noga och de som har riskfaktorer erbjuds förebyggande läkemedel under graviditeten. Efter att min studie publicerades hösten 2021 får nu kvinnor på SUS även skriftlig information om preeklampsi. En patientförening som kan ge stöd till drabbade kvinnor har också bildats, avslutar Maria Andersson.
Vetenskapliga artiklar:
Women´s experiences of preeclampsia as a condition of uncertainty: a qualitative study.
Kontakt:
Maria Andersson, barnmorska och doktorand vid Lunds universitet, maria.andersson.5171@med.lu.se, Therese Hansson, leg läkare Ystad lasarett, forskare Lunds universitet, therese.k.hansson@skane.se
