Hedersförtryck stärks av slutenhet

Bristande välfärd stärker hedersnormer. Det är en av slutsatserna som Örebroforskaren Rúna Baianstovu har kommit fram till efter en fördjupad analys av intervjuer med drygt 200 personer.

Hennes forskning visar på komplexa orsaker till segregationen, såsom bland annat socioekonomi, täthet i grannskapet mellan grupper av samma etnicitet samt känsla av inkludering i det svenska välfärdssystemet, vilket i sin tur kan kopplas till hedersrelaterat våld och förtryck.

Rörlighet motverkar hedersnormer

– Ingen av dessa faktorer kan ensam förklara varför hedersnormer ökar eller minskar i styrka. Min huvudslutsats är att slutenhet av olika skäl är avgörande för hedersnormernas och hedersvåldets uppkomst och upprätthållande. Mobilitet å andra sidan bidrar till att nya relationer skapas med människor utanför den slutna gruppen, vilket försvagar hedersnormer, säger Rúna Baianstovu, som forskar i socialt arbete vid Örebro universitet,

Press från grannar

Bland de intervjuade finns personer med egna erfarenheter av att leva med någon form av hedersförtryck. Även personer som i sitt arbete på myndigheter och organisationer möter människor utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck är representerade.

I intervjumaterialet framkommer det tydligt att hedersnormer existerar i både fattiga och i familjer med högre inkomst. Grannskapet har också betydelse – familjer som lever tätt inpå andra som värnar om starka hedersnormer känner pressen att göra samma sak.

Arbete utanför närmaste kretsen

– Det är det interna beroendet i gruppen som stärker hedersnormer. Vi ser till exempel att arbete utanför kretsen av släkt och minoritetsgrupp har betydelse för graden av mobilitet, vilket i förlängningen försvagar hedersnormer, säger Rúna Baianstovu.

Särskilt utsatta är personer, ofta kvinnor, som migrerar på grund av äktenskap och blir beroende av en man som kan försörja dem.

– Kvinnor blir isolerade och osynliga för välfärdssamhället eftersom uppehållstillstånd baseras på anknytning och mannens möjlighet att försörja dem. Det ökar risken för våld.

Misstro mot myndigheter

Analysen visar också tydligt att familjer som bor i områden med socioekonomiska utmaningar och med ursprung i länder där staten är förtryckande eller obefintlig kan ha svårt att lita på olika myndigheter. Det kan handla om föräldrasamtal i skolan, kontakt med socialtjänst eller sjukvård.

– Intervjupersonerna nämner en känsla av negativ särbehandling och oro för att inte bli väl behandlade. Men tillit till majoritetssamhället formas av både erfarenheter före ankomsten till Sverige och under tiden i Sverige. Det innebär att staten har inflytande över människors tillit, förklarar Rúna Baianstovu.

Välfärdssystem som inkluderar alla

De senaste åren har även ansvaret för de nyanlända i allt högre utsträckning vilat på anhöriga. Det skapar tätare ekonomiska, sociala och kulturella band inom en sluten grupp, samtidigt som avståndet till andra grupper och samhället ökar.

– Ett samhälle som vill skydda människor från våld inom familjer och som vill försvaga starka släktskapsband kan bara göra det om det finns ett välfärdssystem som inkluderar alla, säger Rúna Baianstovu.

Rapport:

Socioekonomisk segregation och hedersrelaterat våld och förtryck (pdf)