En köldperiod för 201 miljoner år sedan ledde till ett massutdöende av stora reptiler. Men befjädrade dinosaurier inte bara överlevde, utan kunde snabbt växa i antal under tidsperioden jura.
Tidsperioderna trias och jura karakteriserades av ett varmt klimat, utan polarisar. Nya forskningsresultat visar att massutdöendet i övergången mellan dessa tidsperioder inleddes med en köldperiod för 201 miljoner år sedan, orsakad av omfattande vulkanisk aktivitet som ledde till år av vulkanisk vinter, innan växthuseffekten ändrade klimatet fullständigt.
Forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet har studerat sediment från Junggar i nordvästra Kina. Området låg under trias och jura längre norrut än idag och utgjorde en del av Arktis.
Minusgrader på vintern
Rikligt med material som bevisligen transporterats av is har påträffats i sjösediment avsatta under sen trias och tidigaste jura vilket indikerar att det skogklädda Arktis kännetecknades av minusgrader under vinterhalvåret, trots extremt höga nivåer av atmosfärisk koldioxid.
Analyser visar att flera dinosauriegrupper (non-avian dinosaurs) hade värmeisolerande, primitiva ”fjädrar ” – protofjädrar – vilket gjorde det möjligt för dem att komma åt den rika, lövfällande och vintergröna arktiska vegetationen även under perioder av köld.
Klarade sig tack vare fjädrar
Intensiva, men övergående, vulkaniska vintrar med kyla och mörker, orsakade av omfattande vulkanisk aktivitet i samband med bildandet av Atlanten, ledde till massutdöendet i slutet av trias (201,6 miljoner år sedan) på land, vilket decimerade alla medelstora till stora oisolerade kontinentala reptiler.
Däremot var befjädrade dinosaurier redan väl anpassade till kyla, och de inte bara överlevde utan genomgick även en snabb anpassning och ekologisk expansion under tidsperioden jura.
Dessa dinosaurier kom att ta över regioner som tidigare dominerats av stora reptiler som saknade isolerande ”fjädrar”.
Vetenskaplig artikel:
Arctic ice and the ecological rise of the dinosaurs.
Kontakt:
Vivi Vajda, professor vid Naturhistoriska riksmuseet, vivi.vajda@nrm.se