Forskare har utvecklat en metod där artificiell intelligens hjälper till att analysera DNA. Det gör det möjligt att exakt datera tiotusenåriga mänskliga kvarlevor.
Möjligheten att datera skelettdelar är av yttersta vikt för att kunna kartlägga hur folkgrupper migrerat under världshistorien. Utan så kallade paleogenomiska data famlar både forskare och arkeologer i mörker.
Den vanligaste dateringsmetoden har sedan 1950-talet varit kol-14-metoden. Den bygger på förhållandet mellan två olika kolisotoper och har revolutionerat arkeologin.
Tekniken är dock inte alltid helt tillförlitlig i fråga om exakthet, vilket kan göra det komplicerat att kartlägga forntida folk, hur de rört sig och hur de är besläktade.
AI daterar DNA-data med stor noggrannhet
Men i en ny studie har ett forskarlag utvecklat en dateringsmetod som kan bli högintressant för arkeologer.
– Tillförlitliga och exakta dateringar är ett stort problem inom forskning, något som resulterar i vaga och motsägelsefulla rapporter. Vår metod använder artificiell intelligens för att datera genom från DNA-data med extrem noggrannhet, säger Eran Elhaik, forskare i molekylär cellbiologi vid Lunds universitet.
Metoden kallas Temporal Population Structure (TPS) och går att använda på material som är 10 000 år eller yngre. I studien analyserade forskargruppen cirka 5 000 mänskliga kvarlevor – från senmesolitikum, cirka 10 000–8 000 år före Kristus, till modern tid. Samtliga kunde dateras med en sällan skådad exakthet.
– Vi kan visa att information om den period som människorna levde i är kodad i arvsmassan. Genom att bena ut hur man läser den och positionerar den i tid lyckades vi datera den med hjälp av AI, säger Eran Elhaik.
Komplement till kol-14-metoden
Forskarna räknar inte med att TPS ska slå ut kol-14 utan ser snarare metoden som ett kompletterande redskap i den paleogeografiska verktygslådan, eller användas när det råder oklarhet kring en kol-14-datering.
Eran Elhaik nämner den kända mänskliga skallen från Zlaty Kun i dagens Tjeckien som daterats till allt ifrån 15 000 till 34 000 år.
– Kol-14-metoden kan vara extremt instabil och påverkas av kvaliteten på materialet man undersöker. Vår metod bygger på DNA vilket gör den väldigt solid. Nu kan vi på allvar börja spåra forntida människors ursprung och kartlägga deras migrationsvägar, säger Eran Elhaik.
Förutom Lunds universitet har University of Sheffield, University of Bristol, National Heart, Lung and Blood Institute deltagit i arbetet.
Vetenskaplig studie:
A Temporal Population Structure (TPS), genetic dating methods for ancient Eurasian genomes from the past 10,000 years , Cell Reports Methods.
Kontakt:
Eran Elhaik, universitetslektor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, eran.elhaik@biol.lu.se
