Forskare vid Karolinska institutet har tagit fram en lista på de vanligaste bakterierna vid svåra tandinfektioner. Studien kan bidra till ökad kunskap om sambandet mellan munbakterier och andra sjukdomar.
Tidigare studier har visat tydliga kopplingar mellan munhälsa och flera folksjukdomar, bland annat cancer, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och alzheimer.
För att undersöka vilka bakterier som finns i en tand- eller käkbensinfektion har forskare vid KI analyserat prover som samlats in mellan 2010–2020 vid Karolinska universitetssjukhuset. Resultatet är en lista över de vanligaste förekommande bakterierna.
– Här rapporterar vi för första gången den mikrobiella sammansättningen av bakterieinfektioner från prover som samlats in under en tioårsperiod i Stockholms län. Resultaten visar att ett flertal munbakterieinfektioner med koppling till systemiska sjukdomar förekommer ständigt, och vissa har även ökat under det senaste decenniet i Stockholm, säger Margaret Sällberg Chen, professor vid institutionen för odontologi vid Karolinska institutet.
De vanligaste munbakterierna
Studien vid KI visar att de vanligaste grupperingarna av bakterier bland proverna var firmicutes, bacteroidetes, proteobacteria och actinobacteria. När det gällde enskilda släkten av bakterier var de vanligaste streptococcus spp, prevotella spp och staphylococcus spp.
Tandinfektioner kan påverka resten av kroppen
Enligt forskarna ger resultaten nya insikter om mångfalden och förekomsten av skadliga mikrober i munhålans infektioner.
– Fyndet är inte bara viktigt för tandvården utan bidrar även till en bättre förståelse av tandinfektionernas betydelse för patienter med underliggande sjukdomar. Om en viss bakterie gör skada i munnen så är sannolikheten stor att den kan vara skadlig för vävnader på andra platser i kroppen, säger Margaret Sällberg Chen.
Bättre diagnostik och behandling
Forskargruppen har i tidigare studier bland annat visat att förekomsten av munbakterier i bukspottkörteln avspeglar svårighetsgraden i bukspottkörteltumörer.
Kartläggningen gjordes med hjälp av 1014 prover från lika många patienter, där 469 var kvinnor och 545 var män. Studien genomfördes med hjälp av metoden MALDI-TOF masspektrometri, som ger en snabb identifiering av enskilda levande bakterier i ett prov men sällan används inom tandvården.
– Detta var en epidemiologisk studie med ett begränsat patientunderlag och för att säkerställa resultatet behöver vi fler och större studier. Nu hoppas vi att tandläkare ska börja samarbeta mer med kliniska mikrobiologiska laboratorier. Det skulle kunna öka förståelsen för vilka bakterier som ligger bakom en viss tandinfektion och bidra till bättre diagnostik och behandling, säger forskaren Volkan Özenci vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska institutet.
Studie:
Clinical Microbial Identification of Severe Oral Infections by MALDI-TOF Mass Spectrometry in Stockholm County: An 11-Year (2010-2020) Epidemiological Investigation., Microbiology Spectrum.
