Potatiskung fick gener från vilda släktingar – mögel försvann

Potatis är en stapelföda i många delar av världen, men angrepp från bladmögel är ett stort problem vid odlingen och omfattande besprutning krävs.

Potatis besprutas med flera gånger större volym växtskyddsmedel per hektar än till exempel spannmål. Trots detta orsakar bladmögel årliga skördeförluster på 16 procent i världen, med stora kostnader som följd.

Men med hjälp av genteknik kan potatissorter tas fram som är mer mögelresistenta och har högre kvalitet. De kräver då mindre besprutning.

King Edward blev tåligare

För att undersöka denna möjlighet har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit fram en förbättrad variant av en av de vanligaste potatissorterna i Sverige – King Edward. För att göra den mer uthållig försågs potatisen med tre resistensgener, så kallade immunreceptorer från vilda släktingar till potatis.

– När dessa immunreceptorer tillsätts känner potatisen igen den algsvamp som orsakar potatisbladmögel och sätter igång ett starkt immunförsvar vid angrepp. Tidigare försök har visat att endast en tillsatt gen inte ger tillräcklig resistens på lång sikt. Med tre resistensgener blir potatisen mer uthålligt resistent, säger Erik Andreasson, professor vid SLU.

Läs mer: Vilda växter kan rädda maten i ett varmare klimat

Drabbades inte av bladmögel

Forskarna gjorde tre fältförsök i Sverige under 2019, 2020 och 2021 och resultaten var mycket bra. Den genmodifierade potatisen fick extremt stor motståndskraft och drabbades inte alls av bladmögel.

– Med den metod som vi använde för att tillföra resistens mot sjukdomen bevaras alla de kvalitetsegenskaper i King Edward som många av oss i Sverige tycker så mycket om. Detta kan alltså vara ett sätt att bevara gamla sorter i odling, säger Erik Andreasson.

Lagstiftning hindrar genmodifiering

Försöken med den tåligare King Edward gjordes med traditionell genmodifiering, GMO. Enligt forskarna skulle det rent praktiskt gå att odla denna potatis i stor skala redan idag, men EU:s lagstiftning och dess tillämpning gällande GMO är ett hinder.

Nu diskuteras lättnader i lagstiftningen, bland annat för gensaxen Crispr och cisgenesis, som innebär att man överför enskilda gener mellan närbesläktade organismer.

I fallet med King Edward skulle de tre resistensgener som nu visat sig fungera bra i Sverige, och som finns i befintligt växtmaterial inom potatisförädlingen, kunna användas inom ramen för cisgenesis.

– Skulle denna King Edward-potatis användas skulle den totala användningen av fungicer i jordbruket minska med flera procent. Den resistenta potatisen har utvecklats med stöd från International Potato Centre i Afrika där man ofta inte har råd med kemisk bekämpning, säger Erik Andreasson.

Studie:

Genetically modified (GM) late blight-resistant potato and consumer attitudes before and after a field visit, GM Crops & Food.

Kontakt:

Erik Andreasson, professor vid institutionen för växtskyddsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, erik.andreasson@slu.se