Välbevarade krukor vid utgrävning
6000 år gammal keramik från den jordbrukande Lublin-Volhynian-kulturen i Książnice 2, Polen. Bild: Stanislaw Wilk
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Forskare har lagt ännu en pusselbit till européernas genetiska historia. I en ny studie förfinas bilden av hur olika grupper blandades under den europeiska stenåldern – men även hur vissa grupper av människor var isolerade.

Under de senaste 15 åren har dna-forskning bit för bit byggt upp en bild av den europeiska stenålderns historia. Innan jordbruket spred sig till Europa fanns grupper av jägare och samlare i olika delar av Eurasien, som också blandade sig med varandra.

En ny studie visar att blandningen av dessa jägar- och samlarlinjer var starkt kopplad till geografi.

Studien har gjorts av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med ett internationellt forskarlag. De har tagit fram nya genetiska data från 56 central- och östeuropeiska individer från stenåldern.

Forskare har studerat genetiska data från européer som levde för ungefär 6000 år sedan. På bilden ses kvarlevorna av en individ vid utgrävningsplatsen Książnice 2 i Polen. Bild: Stanislaw Wilk

Folkgrupper blandades

Flera tidigare dna-studier om Europas förhistoria har också visat att spridningen av jordbruket var starkt kopplad till genflödet från Anatolien i nuvarande Turkiet. Denna grupp skilde sig mycket, både genetiskt och kulturellt, från de europeiska jägar-samlarna.

Jordbruket bredde dock ut sig på olika sätt i olika geografiska områden. Det här ledde till att folkgrupperna blandades på olika sätt i olika delar av Europa.

– Dessa skillnader i blandningen av linjer och kulturer kan berätta för oss om maktförhållandena mellan olika grupper, säger forskaren Tiina Mattila som är populationsgenetiker vid Uppsala universitet.

I studien tittade forskarna också på nära släktingar.

– Gemensamma gravar antas ofta vara familjegravar, men i vår studie var detta inte alltid fallet. Detta visar att redan under stenåldern spelade andra sociala faktorer också en roll i begravnings-praxis, säger Helena Malmström som är arkeogenetiker vid Uppsala universitet.

Del av ett genetiskt pussel

En omfattande bild av stenålderseuropéernas genetiska historia har vuxit fram. Den nya studien lägger ytterligare detaljer till detta pussel.

– Vi kan visa att vissa delar av Europa – som området runt Dnipro-flodens delta – befolkades av en grupp jägare och samlare under många tusen år. Detta trots att många andra delar av Europa förändrade sitt sätt att leva i samband med att nya grupper anlände som producerade mat genom att bruka jorden, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.

Vetenskaplig studie:

Genetic continuity, isolation, and gene flow in Stone Age Central and Eastern Europe, Communications Biology.

Kontakt:

Helena Malmström, forskare vid Uppsala universitet, helena.malmstom@ebc.uu.se

Mattias Jakobsson, forskare vid Uppsala universitet, mattias.jakobsson@ebc.uu.se,

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera