Högläsning och litteratursamtal i grupp kan väcka läslust, men även gynna vissa patientgruppers mående. Framgången bakom metoden Shared Reading handlar om samtalens upplägg, enligt en studie.
Shared Reading kan beskrivas som en metod för interaktiv högläsning och samtal om kortare prosatexter och lyrik i grupp. Det görs med hjälp av en läsledare, som är den enda som läst texten före mötet.
Läsledaren läser högt och gruppen går sedan långsamt igenom texten. De samtalar sedan tillsammans om vilka känslor och tankar texten väcker.
Metoden används på bibliotek för att främja läsning. Den har också testats inom hälso- och sjukvården, till exempel bland smärtpatienter, deprimerade personer eller patienter med ätstörningar.
Känslor och reflektioner
Forskare i Storbritannien har diskuterat likheter och olikheter mellan Shared Reading och kognitiv beteendeterapi, KBT.
En skillnad är att vid KBT finns ett identifierat problem som är i fokus, något som kan innebära ett ojämlikt förhållande mellan patient och psykolog. I läsgrupperna är förhållandet mer jämbördigt och litteraturen lockar fram känslor och reflektioner, menar forskarna.
– Texterna väljs inte utifrån problemet utan texten kan handla om vad som helst, berättar Anders Ohlsson som är professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet.
Tidigare forskning om Shared Reading har använt enkäter och fokusgrupper för att undersöka hur patienterna mår före och efteråt.
Att patienterna upplever sig må bättre har förklarats med texterna, läsledarna, den sociala gemenskapen och gruppmedlemmarna.
– Men vi ville undersöka vad som händer i själva samtalet som skulle kunna bidra till dessa goda effekter, säger docent Anna Gustafsson som forskar om språk och hälsa vid Lunds universitet.
Väg till social gemenskap
Samtalsanalysen hjälpte till att beskriva i detalj hur det sociala samspelet utvecklas, hur samtalet om texten leder till att deltagarna tränar sig i att kunna sätta ord på upplevelser och känslor samt blir mer flexibla i tanken genom att öva på att ta del av andra människors perspektiv.
– Vi vände oss till psykologisk utvecklingsforskning och fann att vi kunde diskutera vad som händer i samtalet med hjälp av teorier om ”joint attention”. När samtalsdeltagarna fokuserar på samma text och lyssnar på varandras tankar, beskriver sina egna och bekräftar varandras tankar skapas en känsla av social gemenskap, säger Anna Gustafsson.
En dans mellan dikt och deltagare
Gruppen pratar och reflekterar tillsammans över innehållet i texten ur flera perspektiv. Det gör att bokcirklarna blir ett slags träning både i perspektivtagande och i att formulera känslor och tankar. Detta skulle i sin tur kunna vara en förklaring till det ökade välmående som tidigare forskning kunnat visa.
– De rör sig in och ut i varandra och i dikten. Det blir som en dans. Dikten kan också styra deltagarnas upplevelser och tankar genom vissa element i texten – till exempel kan funderingar väckas om ett visst ord upprepas många gånger, säger Anna Gustafsson.
Till skillnad från vad som ofta är fallet i vanliga bokcirklar handlar Shared Reading inte om prestation och att vara duktig i litterär analys, vilket kan hämma och skrämma bort ovana läsare. Det väsentliga är deltagarnas egna och gemensamma meningsskapande, det vill säga deras upplevelser och utbyte av det litterära verket.
Flera projekt igång
För närvarande pågår ett tvärvetenskapligt Shared Reading-projekt i humaniora, medicin och psykologi på ätstörningsenheten i Lund. I höst startas även ett samarbete med en gymnasieskola.
– Vi kommer att ha Shared Reading-samtal med ett antal grupper gymnasieelever under sex veckors tid med syftet att undersöka om deras läsengagemang påverkas av att delta i Shared Reading, säger Anders Ohlsson.
Så startade Shared Reading
Metoden utvecklades på University of Liverpool av forskaren Jayne Davis i slutet av 1990-talet. För henne var devisen ”Kvalitetslitteratur åt folket” central. Hon kom själv från arbetarklassen och hennes mål med Shared Reading var att tillgängliggöra litteratur och väcka läslust hos läsovana personer.
Be kind, var snäll, är det viktigaste ledordet inom Shared Reading. Gruppmedlemmarna ska vara trygga i samtalet. Läsledarens roll är därför mycket viktig, bland annat för att se till att alla kommer till tals och att meningsskapandet sker tillsammans.
Metoden började användas i Sverige 2017. Sedan dess har 80–90 läsledare utbildats och arbetar med metoden på bibliotek, skolor och inom vården
Studie:
An intricate dance of intersubjectivity.The social and cognitive benefits of Shared Reading group, Scientific Study of Literature.
Kontakt:
Anna Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet, anna_w.gustafsson@nordlund.lu.se
Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, anders.ohlsson@litt.lu.se
